Kaffe ska vara svart som natten och hett som kärleken

Jag vaknar på morgonen av en mås som försöker öppna en blåmussla mot klipporna. Tack - tack - tack - tack. Madrasserna har glidit isär och jag ligger mellan dem, på träspjälorna med huvudet på hans arm.

Jag går upp innan honom och sätter på mig den blåa stickade tröjan. Han berättade att han fick den när han var lika gammal som jag är nu. Jag sätter på mig gummistövlar och går ut i morgonen som fortfarande är fuktig av nattregn, till hallonsnåret vi hittade igår kväll. Först såg vi tio svanar på havet, två rådjur som lekte jaga i skogen och sedan hallonbusken med vildhallon stora som hans fingertoppar, mörkt röda, blödande söta.

Jag gör frukost, kokar kaffe enligt direktion på den broderade bården: ”Kaffe ska vara svart som natten och hett som kärleken.”.