In i kaveldunen

Hon och hennes syster badar nakna i regnet. Skogen speglar sig i sjön och de simmar genom trädtopparna.
På vägen tillbaka ser de att det växer kaveldun i kärret. De kavlar upp byxorna och går genom snåren av vass och rörflen, låter gymnastikskorna bli genomblöta, vattnet sippra upp mellan tårna. En trollslända flyger vid deras sida.

Hon trampar nästan på den.
Den svarta ormen.
Den ligger på botten av djävulens rörflen och hon tar sin systers hand. Ormen ringlar sakta iväg, slinker undan in mot kaveldunen och de står alldeles stilla. Rädslan suger i dem och de springer tillbaka till vägen.

Hon vet att hennes syster tänker samma sak som henne. Det var inte en orm. Det var natten som låg där och väntade på dem.