Rosentapeten

Hon ligger i sitt gamla flickrum. Det är nästan mörkt nu, hon lyssnar på regnet som slår mot tegelpannorna, ekar genom stuprännorna. Hennes tapeter är fulla av rosor och fläckade av drömmar. De har inte förändrats, tänker hon. Det är samma flickas hjärta som bultar under påslakanet, samma drömmar, de man bara hör i ett barns naiva språk. De om kärleken och den icke-existerande döden.

Stryk mig över pannan tills jag somnar, viskar hon till sin mamma på sängkanten.