Grisar

Hon och pappan sitter i en gammal möglig, mörk barack i skogen. Pappan har somnat. På bordet mellan dem ligger bössan laddad. Hon glor på en gran.

De jagar vildsvin. Det går en timme, den upplysta uppbökade gläntan är fortfarande tom.

– Det är grannens fel. Han matar dem med sockerbetor, en hel jävla långtradare med sockerbetor, säger pappan plötsligt.

I deras glänta ligger fem. Och en massa majs.

– Han har satt upp sextio jakttorn borta vid sin skog.

Pappan skvallrar om Majorskan och Ministern. Det är 10 minus i baracken, hennes tår börjar stelna i stövlarna. Hon skickar ett sms till slottet. Anna W är där och hälsar på honom och det hugger till i hjärtat av avundsjuka. Han skriver att det inte är lika ensamt längre, men han är mer spökrädd nu. Puss sötis. Tänker på dig och värmer dig. Kram god jaktlycka. Kram

Hon och pappan ger upp. På väg till pickupen släcker han ficklampan.

– Ja jävlar. Tänk att en sådan där prick kan vara en hel galax.

Han pekar på stjärnorna. De är så många fler här än i stan.
De åker hem igen. I strålkastarna springer en röd räv i snön.

– Fläsksäcken kallade hon honom, skrattar pappa.

De somnar i var sitt hörn av TV-soffan. De sover sig igenom halva Aktuellt, Engelska trädgårdar, Sportnytt, Regionala nyheter och Rapport. Det tar på krafterna att jaga även om grisen stannar i skogen.