Stövlarna

Hon sitter på tåget till sin pappa. Fyra tonårskillar med fötterna på sätet pratar om att få 300 dollar i böter för Public urination. Sedan:

– Ni vet den där tjejen på festen, jag bara tog i hennes jacka jag ba HM 200, tog i sjalen och ba HM 200. Men hon ba nej det här är faktiskt en blablabla och det här är faktiskt en blablabla. Och då tog jag sjalen och ba men det här är ju typ en näsduk och så snöt jag mig i den. Det var hon den där blonda ni vet. Hon tog mitt nummer sen.

Det är fortfarande snö ute och is på sjöarna. Granskogen är tät, åkrarna nyvakna och bleka. Någon har skrivit Fitta med svart sprayfärg på muren vid Mölnbo station.

Pappa och L står och väntar på perrongen. De kramar om henne.
– Vad lång du är! Har du växt? frågar pappa.
– Men hon har ju klackskor på sig.
– Jag ville vara fin idag, säger hon. Jag tänkte att jag kunde byta på landet. Jag har ju mammas stövlar där.
­– Ja, jag säger då det, säger pappa. Din syster var likadan, gick omkring och klampade i leran med sina pumps.
– Jag ska byta.

Hon har blå snickarbyxor, randig tröja, svart skinnjacka och svarta mockapumps. I silverkedjan runt halsen har hon bytt ut helgonfiguren som han köpte till henne på Irland mot ett silverhjärta hennes mamma gav henne när hon var liten. Pappan flyttar bort verktygen från baksätet.

– Så, nu kanske det passar en tjej från stan, säger han och mullrar när han skrattar.
– Ja då pappa.
– Vi tänkte att vi skulle åka förbi ICA så att du får välja lite gott som du vill ha ikväll.

Hon väljer glass och en påse naturgodis, Aftonbladet med bilaga. Hon känner sig som tio år igen. Hon stoppar in en chokladdoppad pekannöt i munnen, blundar och lutar sig tillbaka, låter chokladen smälta mot gommen. Pappan och L pratar om fåglar. Grågäss, tofsvippor och tranor. Det är tydligen fullt av dem på landet.

– Gumman, kolla! Rådjur.

Det är fyra bockar, de har basthornen kvar och deras bakdelar lyser vita mot den frusna åkern. De fortsätter beta utan att bry sig om de tre i bilen. När de kommer fram till stugan går hon in på sitt flickrum. Hon lägger sig på sängen med huvudet på den stora tyggrodan hennes mormor sytt. När hon var liten målade hon väggarna gröna och sydde gardiner av ett tyg med stora maskrosor på. På väggen hänger ett porträtt som Jonna har gjort av henne, under har hon skrivit ”Flickan ...”. Hon hör pappan och L viska i rummet bredvid. Hon vill inte vara flicka längre. Hon sätter sig upp i sängen och smeker magen. Garderobsdörren är öppen, där hänger två av hennes mammas koftor, hon tar på sig den vita stickade från Gotland.

Pappan tänder en brasa och tar fram en flaska cava.
– Nu firar vi!

L tinar jordgubbar från i somras och tar fram glassen. Brasan brinner och skogen utanför fönstret är alldeles mörk nu. Där ute springer den vita grävlingen, där sitter kattugglorna och ropar efter sällskap. De tittar på teve. Pappan sitter bredvid henne i soffan och stryker henne över armen.
– Det här är ju inte ens yta. Ja jag säger då det, suckar han.

På morgonen tar han med henne ut i skogen och visar var han fällt träd. Hon följer efter hans stövlar, skogen doftar av hans parfym. De stannar och lyssnar på en hackspett, tittar på tranorna genom hans kikare. Han visar henne ett gammalt brunnet traktordäck och berättar om när han och hans bror var på väg hem från skolan och det brann uppe i skogen. På vägen upp mötte de Evertsson som kommer gående i strumplästen, stövlarna hade fastnat under den välta brinnande traktorn. Om det inte varit för att gubben Johansson hört honom ropa och dragit bort honom skulle han brunnit upp han med. Det är 53 år sedan nu.

***

Hon är på väg hem igen. Pappan skjutsar henne till stationen.
– Hur känns det nu då gumman?
– Jag vet inte, det känns som att jag fått perspektiv på det här. Att jag vet vad jag vill ha. Och vad jag inte vill ha igen.
– Du vet att för varje sekund som går så kommer det kännas bättre.
– Mm kanske det.
– Nästa gång du kommer ska vi träna på att skjuta.
– Ja.
– Lovar du att ringa när du blir ledsen? Vi tummar på det, ok?
Han håller fram tummen.
– Ok.

Tåget rullar in på Stockholms södra och hon smsar Jonna:

Tack för att du finns. Jag är hemma snart. Nu ska jag ta jägarexamen och skaffa mig en riktig karl.