De är som hundkex. Vi gräver upp dem med rötterna med nävarna.
Hon känner ingenting när hon lämnar honom. Han är en snäcka bland tusen andra där hon går barfota och krossar tills fötterna blöder. Hon lägger dem i vackra mönster på marken. Dansar på mosaiken. Ingen förlåter.
Älskarna lockar mig dit där solen aldrig går ner
Morgonandakt. Hennes tårar sipprar genom jorden. Orkanen sa att de är som hundkex. ”Vi gräver upp dem med rötterna med nävarna.” De säger att de saknar henne. ”Får vi plocka upp dig?” Ett ruttet lingon i blåbärsriset. Himmel hör hennes bön om någonting annat än det här.
Ge mig kärleken tillbaka
I full ensamhetsmundering följer hon myrstigar till någonting annat långt bort. Hon vill gå bort sig. Hennes själ är en giftig murkla han äter utan att tänka efter - Hon missbrukar minnen. Våldför sig på en annan tid en annan kärlek.
Ge mig midnattsolen
Hon åker tillbaka till staden
och hon längtar
och längtar
efter honom
n å g o n som förstår
Hon ber på sina bara knän och hon hör hans röst.
0 Comments:
Post a Comment
<< Home