Automne

Det är morgon och de går bredvid varandra genom parken. Hans kyssar har immat hennes glasögon. Hon sparkar i de bruna lövhögarna.

Det känns som att jag missade färgerna på löven den här hösten.

Det var väldigt synd det, säger han. För de var blå i år.

Blå som hennes jacka där?

Nej, blå som nästan lila. Som syrener.

Han skrattar så att de vassa hörntänderna syns. Hon förstår varför Muchas kvinnor dansar när de sitter på hans vägg.