Lifterskan,

Du har något slags pappersmassa inunder, som du fyllt kroppen med. Tusentals böcker ligger blöta och smulade under bröstkorgen och du pressar fram detta, biblar, testamenten, fågelböcker, diktsamlingar om höga höjder, fram genom revbenen, mellan läpparna, genom ögonen. Men du ser inte det, du bara skriver, tittar inte upp.

Se detta, för det är det finaste. Det är här du kommer in i mitt liv. Du är de vackraste arken.

Och man ber och ber när staden smälter i sitt feta regn. Det växer in över oss, från marken, men också uppifrån. Det är sant, det kommer uppifrån, den glans du finner på hjärtvävnad och äpplen, allihop sedan fusktryckta, reproducerade i någon sval dynasti i väntan på dig.

Hur vi möttes? I någon illegal rymd, bland underliga språk och sken. Du har alltid varit del av detta.

Jag vill att du ska läsa för mig. Och låt det ta tid, läs sakta. Vi hinner riva hus och hem innan det här är över.

/Tjuven