Lifterskan: Hundar

Sunday, April 05, 2009

Hundar

Hon tar fram den vita fjädern ur kuvertet. Hon struntar i det Direktören skrev:

Var försiktig, det är äkta, nyplockat svandun (det var en ilsken jävel vid Strömmen!), inte rengjort.

och smeker den över läpparna.

Hon tömmer vinflaskan och går av tåget. Skyndar sig till taxin, sätter på sig klackskorna och tittar sig i spegeln. Du är vacker, säger chauffören och hon ler. Han möter henne på Götaplatsen och kysser henne. Han luktar illa. Vad är det han luktar? Hon känner igen doften. Blöt hund.

Han kysser henne och skrattar hela kvällen. Du gör mig lycklig som ingen annan, viskar han. De går hem tidigt till hotellet, rum 517 Trois Couleurs Rouge, där han berättar varför han luktar illa och hon låter honom älska med henne trots allt. Hon vet att hon måste rädda honom från de hungriga hundarna när han sugit sig mätt på deras törstiga bröst. Alla andra har gett upp för länge sedan.

Den natten, som så många gånger förut, har han en flock av de hundarna bakom sig. Vita, rödaktiga, gula, gråa och svarta gråter de stora vargtårar och ylar åt honom att stanna hos dem. Han rör sig själv som en hund, kroppen rycker och han håller henne hårt, stryker henne över håret.

***

Två svarta och två vita lamm kommer springande mot de älskande genom hagen. De trycker sina fuktiga nosar mot
deras handflator. Videungen spanar på dem från dikeskanten och hasseln bugar tung med sina hängen när de går förbi, ner mot havet.

Deras hus är fuktigt och kallt. Han öppnar alla fönster och hon tar fram sin stickade tröja och sina gummistövlar ur garderoben. Där på hyllan ligger den rosa-blå-randiga tröjan och skvallrar med malmedlet om sommaren. Han sätter sig vid pianot och sjunger sången hon skrev, han visar henne hur kören ska låta. Den är vacker och hon ställer sig bakom honom, lägger sina händer på hans axlar och älskar. Hon tänker:

De tre senaste som försökt stjäla mina män ifrån mig har hamnat på psyket.

24 timmar senare kommer hon själv vara en litet nystan som somnar på alldeles för många piller, men det vet hon inte nu. Nu hämtar hon den röda räfsan och krattar försiktigt bort de ruttna löven från krokusknopparna.

På kvällen tar de tåget hem igen. De läser sina nya texter för varandra.

Planterar herrn rosor i mina fotspår?, läser hon.
Jag kommer gå baklänges och fastna i dess taggar
Gräv ur dem istället, så att varje man som följer mig faller

Läs det igen, säger han och drar henne närmare.

1 Comments:

Anonymous Anonymous said...

This comment has been removed by a blog administrator.

Wednesday, 08 April, 2009  

Post a Comment

<< Home