Brev från Erik - Munnen och det beska

Han har väntrumsångest.
Han sitter på en flygplats och rensar öronvax med fingrarna. Stoppar dom i munnen och det beska, äckliga mot tungan. Det är så han gör ibland, när han är likgiltig inför omgivningen. Han längtar efter den totala friheten.
Ibland är det så.

Han har en urinfläck på byxorna. Det hårda i magen klättrar på ryggraden. Det inre är det yttre och alla får ta hand om sig själv. Alkoholen och dom långa cigarretterna blandas med magsyran och tränger sig ut.
Han är morfinmissbrukare.
Det svarta framför ögonen tar formen av statyer i granit. Äter sig igenom det freudianska försvaret. Klumpas ihop efter att tårarna har koagulerat. Jag har inte knullat på 3 år och 255 dagar. Ibland är det så.

Han åker till Amsterdam.
I övergivna byggnader bygger han ett hem av skräp och fallfrukt. Sprit värmer, nätter pulserar genom naken hud och kön och kaffesump.

Lifterskan, om jag lämnar mitt telefonnummer kan då inte du skicka ett sms ibland, någon gång i månaden eller så. Så att jag inte känner mig så ensam hela tiden.