Kattdjur
Hon lämnar Orkanen utsträckt som en katt i sängen: Hon pratar i sömnen i strumplästen om råttkroppar, att deras ryggar kröks så vackert, vackrare än en människokropp någonsin kan vara. "Ge mig svansen." mumlar hon.
Den här dagen kommer Lifterskan att träffa fem älskare.
Hon träffar den första på ett fik på Södermalm. Han bjuder henne på frukost; oljigt svart kaffe, rostat bröd med tjocka skivor cheddar och apelsinmarmelad. Han pratar skånska, han säger att han har någonting han vill visa henne i sin lägenhet. Hon följer honom till porten, går bakom honom upp för trapporna. Han skrattar annorlunda nu. Pratar högre, skyndar upp för trappan, två steg i taget. Hon går efter med en konstig känsla i magen.
Hans lägenhet är stor och ljus, vita möbler, vita väggar.
"Vad fint du har det," ljuger hon och han stänger hennes mun med en kyss.
Trycker upp henne mot hallväggen och viskar:
"Jag ville kyssa dig innan vi fått in kaffet. Jag vill ha dig."
Innan hon vet ordet av står hon naken i sina blanka herrskor.
Han säger: "Jag knullar inte runt."
"Vem gör det?" säger hon, sätter på sig och går.
Hon går vidare till Fotografen. Han ger henne fisk som vanligt, stoppar gröna ärtor i hennes mun. Blandar dogfuckers och rullar jazztobak i kärleksdikter. "Idag vill jag att du är sekreterare" säger han och sätter på henne sina glasögon. "Sedan, efteråt ska du få en present.
Kom lägg dig här i mitt knä och berätta nu vad du har hittat på för dumheter."
"Jo, när jag var liten bodde vi ett stort hus. Mitt rum hade utsikt mot vägen och mammas och pappas sovrum låg på andra sidan huset. Ibland kom killarna och knackade på mitt fönster, Lifterskan, får vi komma in till dig, sa de och jag öppnade och släppte in dem. Jag hade en flaska hembränt gömd i bokhyllan som vi drack av innan vi lade oss i sängen. En av dem brukade visa mig hans pistol innan han kysste mig."
Fotografen tar fram ett stort brunt paket utan snören. Där i ligger en flaska Fernet, en aprikos sidenklänning och svarta stayups. "Du kommer se ut som en countrystjärna i det här."
Hon drar på sig klänningen och kysser honom adjö. Så sätter hon sig på tåget och åker tills staden tar slut och åkrarna tar vid. Hundra meter från stationen står ett vitt stort hus hon aldrig varit i förut. Hon drar loss blommorna från lavendeln som växer vid sidan av grinden och gnuggar dem mot handlederna. Klockan åtta, som hon lovat, plingar hon på dörren.
Han ser ut som Tom Cruise.
"Hej. Du kom ändå."
"Ja."
"Vill du se min trädgård?"
Han visar henne gräsmattan, full av ruttnande transparant blanche. Buskarna med övermogna svartvinbär, syrénbersån, bolltistarna och magnolian. Körsbärsträden och den blekrosa kärleksörten. Han säger att han kan flyga.
"Jag lärde mig i New Mexico. Så gjorde jag en resa runt i USA. Tänk dig känslan att göra en roadtrip, fast i luften." Lifterskan stryker honom över kinden och tänker på Top Gun och Charlie…
She's lost that loving feeling.
She's lo... No she hasn't.
Yes, she has.
She's not lost that lo...
Han visar henne sin källare men han försöker inte kyssa henne. De sitter i hans kök och dricker svart te och han smeker hennes ben under bordet. Efter två timmar säger hon att hon måste gå. Han fyller hennes väska med fallfrukt och följer henne till stationen. Han säger att hon är välkommen tillbaka om hon vill.
Hon tar tåget till Södermalm igen till en man med skägg och rött läppstift. På golvet står en katt i svart som dansar Lifterskan med sig hem. Där finns påfågelfjädrar och tigrar i porslin, tomma ramar, guldspeglar och tunga gardiner.
"Vill du låna ett nattlinne?"
Hon tar fram ett gammaldags i vit bomull och spets, slitet tunt. Hon tar av sig klänningen och öppnar sovrumsfönstret, sätter sig på fönsterbläcket och tittar ut på natten som katter gör. Hon har blankt svart hår, bär korsett och tänder en cigarett med sin creme brulee-brännare. När hon rökt går hon in till köket och blandar drinkar på whisky och citronsaft och sätter på en skiva med Bob Dylan. Hon kisar mot Lifterskan som sitter med benen i kors på djurfällsöverkastet. Hon kryper upp och lägger huvudet i Lifterskans knä med ansiktet nedåt. Hennes tunga är het och kroppen nu mer som en tiger än en katt.
De somnar slingrade i snåret av fylla och päls.
3 Comments:
Ur teaterdirektörens perspektiv är tankarna skådespelarnas repliker.
alla dofterna, bildspråket, dessa rummen, trädgården, växterna, fallfrukten. och smakerna, jag vet inte vad jag ska ta mig till när jag läser. du skriver så fantastiskt k.
kommer du ner till bokmässan?
Ja. Förmodligen. men först på lördagen. jag ska bara hitta en svit att bo i först.
Post a Comment
<< Home