I love San Francisco
Nu har nästan en vecka passerat i San Francisco och imorgon ger vi oss av på roadtripen mellan Staternas svettiga armhålor San Francisco-Charleston. Idag har vi fixat med hyrbilen, åkt på sightseeing till Alcatraz (asspännande!) och tittat på sexuellt frustrerade sjölejon. Nu sitter jag i lobbyn och lyssnar på svängig country omgiven av en massa snubbar med laptops.
Här kommer lite gott och blandat från mina dagboksanteckningar:
12 Maj
"Det är dimmigt i San Francisco vilket det tydligen alltid är här. Efter resan med den lönnfeta bögen Greg som ogenerat satt och spillde på sig själv kom jag sömndrucken och smått förvirrad fram till slut. Vid säkerhetskontrollen fick jag lämna fingeravtryck och bli fotad. Jag kände mig som en bov och såg tydligen väldigt alvarlig ut för att tullmannen sa åt mig: "Smile, you're on holiday! Now tell everyone that the officer wouldn't let you in to the country unless you smiled!"
Johanna mötte upp på flygplatsen och guidade in till staden där jag tittade storögt på allt jag förut bara sett på TV; K-Fed-killar, galningar klädda i amerikanska flaggor, fetknoppar och fladdrande pundare. Man får inte ta till höger när man går ut från vårat hostel för där bor alla hemlösa och det ska tydligen vara livsfarligt. Första kvällen spenderades på ett ölhak där vi blev bjudna på tequila och spelade biljard med San Francisco-borna. Som svenska blondiner får man en hel del uppmärksamhet vilket vi nöjt slickar i oss."
13 Maj
"Här i San Francisco får man inte dricka efter klockan två. Vi var på en italiensk bar och bartendern sa åt oss att vi hade fem minuter på oss att dricka upp (våra fulla glas öl). Vi skrattade och trodde att han sa så för att vi skulle kunna beställa något mer innan baren stängde. Men han menade allvar och en minut i två ställde han sig vid vårt bord och sa att vi hade en minut på oss att dricka upp. Så det var bara att halsa i sig. Det manliga paret bredvid blev av med sina nyinköpta flaskor öl. Man kunde se paniken i deras blickar då deras enda nyckel till konversation togs ifrån dem. Båda satt och stirrade in i väggen medan de åt upp sina smörgåsar (man kunde känna hur maten växte i munnen). Inte ett ord yttrades. Nu skulle ingen våga ta första steget.
Jag har köpt en stråhatt till min framtid som Texasfru åt Johanna, jag ska vara supersomrig, ha solglasögon när jag går i supermarkets och klackskor när jag tankar bilen. Men självförtroendet fick sig en liten knäpp idag när en man gjorde ett tecken åt mitt håll (pekfingertopp mot tumtopp) som betyder att han gillade vad han såg. "Thank you!" sa jag och log brett. Det visade sig dock att han menat att Johanna var läcker och för att vara snäll sa han: "You look good too." Mitt leende blev till ett dumflin och jag flydde generad in i köket.
Idag lyckades vi vandra rakt in i de "farliga kvarteren". Vi var klädda i kortkort och guldhalsband, hade händerna fulla av shoppingpåsar och gick och pratade utan att tänka på vad som hände runtomkring. En kille ropade efter oss och plötsligt insåg vi att det var väldigt många konstiga personer runtomkring. Påtända flaxande knarkare, människor som låg på gatan, biffiga gangsters, en tjej i handfängsel och massa sopor överallt. Vi hade gått ner fel gata och flera kvarter åt höger... Smått stressade vände vi på klacken och skyndade tillbaka med nervösa leenden. Hälsade så artigt vi kunde på gängmedlemmarna som ropade efter oss."
15 Maj
"Förrigår var den bästa dagen vi haft i San Francisco. Vi tog tuben till Castro, San Franciscos gaykvarter och prommenerade till lationokvarteren i Mission. Castro är packat med bögar, man börjar nästa undra om de växer på träd. Men det är väl precis vad de tycker om heteros på de flesta ställen i resten av världen. Gayflaggorna färglägger stadsdelen som är full av söta små diners. Mellan Castro och Mission ligger Dogshit park med utsikt över hela San Francisco där bögarna bättrar på brännan eller hånglar i skuggan av palmträden. I Mission hittade vi flera vintagebutiker, de flesta med musik och böcker men också en hel del kläder och prylar. Och även en med döda djur i alla dess former, kanske lite väl vintage för min smak.
Påverkad av gayandan köpte vi varsin lösmustach. Min heter "smart boy" och är en konservativ sheriff-mustach medans Johannas är en lite mer lössläppt "party boy" mustach med italienskt påbrå. Jag hittade även ett par praktiskt tagit aldrig använda Marc Jacobs-klackskor för 85 dollar! Bögen i butiken sa med härlig tysk accent: "Many people have come to try sthe shoes, but nobody seem to fit in sthem" och jag kände mig som askungen i mina nya dyrgripar. Vi avslutade shoppingen med några öl på San Franciscos enda lebb-bar Lexington club för att se om Johanna kunde få ett ragg efter torkan i Salem. Men lebborna bara tjuvkikade på oss, ingen vågade komma fram. Vi gjorde några tappra försök men de var svårflörtade och log på avstånd. Vi provade att gå in på en klubb men det var som att gå ombord på bögbåten Patricia i Stockholm. Testosteronet och pungsvetten låg som en dimma och det blev en bar med lite färre bögar i istället. Stackars Johanna. So gay but so far away."
Här kommer lite gott och blandat från mina dagboksanteckningar:
12 Maj
"Det är dimmigt i San Francisco vilket det tydligen alltid är här. Efter resan med den lönnfeta bögen Greg som ogenerat satt och spillde på sig själv kom jag sömndrucken och smått förvirrad fram till slut. Vid säkerhetskontrollen fick jag lämna fingeravtryck och bli fotad. Jag kände mig som en bov och såg tydligen väldigt alvarlig ut för att tullmannen sa åt mig: "Smile, you're on holiday! Now tell everyone that the officer wouldn't let you in to the country unless you smiled!"
Johanna mötte upp på flygplatsen och guidade in till staden där jag tittade storögt på allt jag förut bara sett på TV; K-Fed-killar, galningar klädda i amerikanska flaggor, fetknoppar och fladdrande pundare. Man får inte ta till höger när man går ut från vårat hostel för där bor alla hemlösa och det ska tydligen vara livsfarligt. Första kvällen spenderades på ett ölhak där vi blev bjudna på tequila och spelade biljard med San Francisco-borna. Som svenska blondiner får man en hel del uppmärksamhet vilket vi nöjt slickar i oss."
13 Maj
"Här i San Francisco får man inte dricka efter klockan två. Vi var på en italiensk bar och bartendern sa åt oss att vi hade fem minuter på oss att dricka upp (våra fulla glas öl). Vi skrattade och trodde att han sa så för att vi skulle kunna beställa något mer innan baren stängde. Men han menade allvar och en minut i två ställde han sig vid vårt bord och sa att vi hade en minut på oss att dricka upp. Så det var bara att halsa i sig. Det manliga paret bredvid blev av med sina nyinköpta flaskor öl. Man kunde se paniken i deras blickar då deras enda nyckel till konversation togs ifrån dem. Båda satt och stirrade in i väggen medan de åt upp sina smörgåsar (man kunde känna hur maten växte i munnen). Inte ett ord yttrades. Nu skulle ingen våga ta första steget.
Jag har köpt en stråhatt till min framtid som Texasfru åt Johanna, jag ska vara supersomrig, ha solglasögon när jag går i supermarkets och klackskor när jag tankar bilen. Men självförtroendet fick sig en liten knäpp idag när en man gjorde ett tecken åt mitt håll (pekfingertopp mot tumtopp) som betyder att han gillade vad han såg. "Thank you!" sa jag och log brett. Det visade sig dock att han menat att Johanna var läcker och för att vara snäll sa han: "You look good too." Mitt leende blev till ett dumflin och jag flydde generad in i köket.
Idag lyckades vi vandra rakt in i de "farliga kvarteren". Vi var klädda i kortkort och guldhalsband, hade händerna fulla av shoppingpåsar och gick och pratade utan att tänka på vad som hände runtomkring. En kille ropade efter oss och plötsligt insåg vi att det var väldigt många konstiga personer runtomkring. Påtända flaxande knarkare, människor som låg på gatan, biffiga gangsters, en tjej i handfängsel och massa sopor överallt. Vi hade gått ner fel gata och flera kvarter åt höger... Smått stressade vände vi på klacken och skyndade tillbaka med nervösa leenden. Hälsade så artigt vi kunde på gängmedlemmarna som ropade efter oss."
15 Maj
"Förrigår var den bästa dagen vi haft i San Francisco. Vi tog tuben till Castro, San Franciscos gaykvarter och prommenerade till lationokvarteren i Mission. Castro är packat med bögar, man börjar nästa undra om de växer på träd. Men det är väl precis vad de tycker om heteros på de flesta ställen i resten av världen. Gayflaggorna färglägger stadsdelen som är full av söta små diners. Mellan Castro och Mission ligger Dogshit park med utsikt över hela San Francisco där bögarna bättrar på brännan eller hånglar i skuggan av palmträden. I Mission hittade vi flera vintagebutiker, de flesta med musik och böcker men också en hel del kläder och prylar. Och även en med döda djur i alla dess former, kanske lite väl vintage för min smak.
Påverkad av gayandan köpte vi varsin lösmustach. Min heter "smart boy" och är en konservativ sheriff-mustach medans Johannas är en lite mer lössläppt "party boy" mustach med italienskt påbrå. Jag hittade även ett par praktiskt tagit aldrig använda Marc Jacobs-klackskor för 85 dollar! Bögen i butiken sa med härlig tysk accent: "Many people have come to try sthe shoes, but nobody seem to fit in sthem" och jag kände mig som askungen i mina nya dyrgripar. Vi avslutade shoppingen med några öl på San Franciscos enda lebb-bar Lexington club för att se om Johanna kunde få ett ragg efter torkan i Salem. Men lebborna bara tjuvkikade på oss, ingen vågade komma fram. Vi gjorde några tappra försök men de var svårflörtade och log på avstånd. Vi provade att gå in på en klubb men det var som att gå ombord på bögbåten Patricia i Stockholm. Testosteronet och pungsvetten låg som en dimma och det blev en bar med lite färre bögar i istället. Stackars Johanna. So gay but so far away."
4 Comments:
Låter fab. Som den nörd jag är blir jag mest avundsjuk på erat besök på "The Rock". Fanns det någonting som vittnade om att Frank Morris klarade sig efter sin flykt från Alcatraz?
Enligt dina berättelser så verkar Frisco för övrigt vara en fin smältdegel av allt det man älskar med U.S of A, synd bara att flatorna inte kan få lika mycket utrymme som dom Mimi Bobeckinspirerade tanterna. Ser nu fram emot ännu galnare historier när ni anländer till Richard Flingas förlovade stat. Puss på dig lillen. Jag älskar dig!
åh vad jag saknar mission och castro! varit uppe på haight street än? gillade verkligen det området, speciellt skivaffären Amoeba! Låter som du har det toppen, är så avis!! kram, moa, johan och krabaten i magen hälsar
Hej lillasyster
Kul att läsa om din trip jag ska se till att gå in här och läsa. Sköt om dig och din kompis Johanna ordentligt och jag längtar efter att ha dig här i Horn sommar.
Kan du shoppa lite åt mig, se mail.
POK Pernilla
Petter, jag är lika mycket nörd jag! Det var ganska långt mellan San Francisco och Alcatraz, men gick strömmarna åt rätt håll så var det nog möjligt! Jag tror de klarade sig. Fångarna kunde ju höra i deras celler hur folk festade, kvinnor skrattade i staden... Puss på dig min finaste!
Post a Comment
<< Home