Min frostnatt, min silverkatt

På väg hem snubblar jag över ett fyllo på Sveavägen. Han skrattar åt min mössa. Jag skrattar åt honom
sväljer skrattet ner i magen
när jag ser
att han har ett svart hål
i ena kinden

Tunnelbanan som en silverkatt genom Stockholm
det rinner öl eller piss utefter golvet
jag följer floden ut
i mitt frostland Sandsborg

Här står fyrtio unga och har ingenstans att ta vägen
två stycken har hittat varandra
de hånglar mot motorhuven på en bil
När jag glor på dem
ropar den ena
– Fint med fjortisfylla, eller hur?
Nu kommer skrattet igen
bubblar mot frosten
vecklar ut sig i kråksparkarna

Mina nycklar ligger längst ner i väskan
den som var mammas
jag hittar dem under Gunnar Hardings samlade dikter
under sömnlöshet och lokomotiv
Det luktar glöggfylla och kärringparfym i trapphuset
och jag känner mig ensam

och breven på hallmattan som inte är julkort
inte kärleksbrev
eller med silkespapper inslagna paket
utan
räkningar
kräkningar

Jag längtar bort härifrån nu
eller så kanske jag bara längtar efter sparkar

dina kråksparkar

på glasklar is
i vintersol

och att det ska undan