Och fyllan växer till på Mommas krog
Hej SJ-Anders!
Tack för tågbiljetterna. Här kommer min dagbok som utbyte. Alla borde ta tåget mot Narvik.
Fredag 12 feb 18.20
Försvunnen 10 minuter
Nu sitter jag på tåget. Lina Issa vinkade av mig på perrongen. Vi träffades tio minuter innan avgång. Hon fick mina nycklar, mobiltelefonen och en lapp med koder till mejl, facebook och blogg. Vi kramades och hon sa att hon var nervös.
”Jag med”, sa jag.
”Så nu kan jag inte få tag på dig?” sa hon.
”Nej, nu försvinner jag. Säg inte till någon vart jag har åkt. ”
”Jag lovar. Jo, en sak till”, sa hon och tog tag i min arm. "Hur gör vi med intimitet?”
Jag hade sagt till honom att jag inte kommer bli arg om det händer. – Det här är din chans, sa jag halvt på skämt. – Jag menar tre nätter i säng med henne.
”Det är okej. Ska du ta över mitt liv så ska du göra det helt och hållet.”
Hon tar över Pojkvännen också.
Jag har plats 40 i sovkupén i vagn tolv. När jag kom hit satt Åsa och Niclas här och pratade. De skulle upp och jobba i Riksgränsen. De är blonda och rosorna sitter som tatueringar på deras kinder. De liksom alstrar ljus. Nu har de gått till bistron för att dricka vin. Jag sa att jag ville vara ensam en stund.
21.10
Försvunnen 3 timmar
När jag kom in i restaurangvagnen vinkade Niclas åt mig att komma och sätta mig vid dem. ”Ät inte renskavsgrytan.” ropade han. Jag beställde pannbiff med kokt potatis och en halvflaska rött.
Åsas kompis kompis känner Tiger Woods Elin. Åsa tycker synd om Elin.
”Äh det är inte synd om henne, hon skulle aldrig vara ihop med honom om han inte var en rik golfspelare.” sa Niclas.
”Hon kan väl vara ledsen ändå?” sa Åsa.
”Det är golfens fel att det gick som det gick för Tiger Woods” sa jag. ”Och den där fixeringen vid 18 hål.”
22.20
Försvunnen 4 timmar och 10 min
Ett samtal om Åsas farbror som är en ensam bonde på landet och som aldrig varit med en kvinna gled över i ett samtal om när Niclas var och krigade i Afghanistan och såg herdarna ha sex med sina getter på nätterna, i tron att mörkret dolde deras hemlighet. ”Men vi hade ju sådana där bildförstärkare så vi såg allt. Man bara Grabbar! Nu händer det igen! Och så såg man hur herden smög sig på getterna. De bräkte lite, men de verkade inte bry sig särskilt mycket om det. De kanske tyckte synd om honom.”
23.10
Försvunnen 5 timmar
Här i bistron sitter Mehmet Celepti, en man med stor svart tandborstmustasch och hans kompis karatekungen Sigge Mac-Intosh. Mehmet berättade för mig att Sigge är den enda svensk som har spöat Dolph Lundgren. ”Han är en legend. Nu har du gjort ett scoop utan att veta det. Såg du Melodifestivalen, när Dolph Lundgren slog sönder isen och började blöda. Det skulle Sigge aldrig gjort.”
Fem fjortistjejer sitter och fnissar åt en man som har somnat vid ett bord längre bort. Fulla norrlänningar vinglar förbi och drar med sig kaffekoppar i farten.
På vårt bord står åtta tomma vinflaskor.
01.30
Försvunnen 7 timmar och 20 minuter
Nu ligger jag i sängen. Vi satt i hytten ett tag och jag bjöd på Jack Daniels och Niclas visade bilder på opiumtillslag han gjort i Afghanistan. Det väckte en massa minnen från när jag var där och backpackade 2002, jag var 21 då. Farligt blåögd. Niclas sa att om jag sätter mig i baren på Mommas krog imorgon och beställer ett litet glas vitt så kommer stora gruvarbetarn betala resten. ”Du kommer vara som en renunge i en vargskock där uppe. De kommer äta dig levande. Men i och för sig, klarar du talibanerna så kan du nog ta några gruvarbetare från LKAB”.
Jag tänker på gruvarbetare med dasslockshänder. Jag kanske aldrig lämnar Kiruna.
Lördag 13 feb 10.36
Försvunnen 16 timmar och 26 minuter
Helvete. Kommunen hade lovat mig att jag skulle få sova i deras konstnärslägenhet inatt men nyckeln låg inte under dörrmattan som kommun-Lennart lovat. Och där stod jag 124 mil hemifrån i snöstormen utan mobiltelefon. Jag plingade på hos ett gammalt par som sa ”Kom in du men vi är förkylda och SNORAR så skyll dig själv.” Jag stod i deras hall och slog upp Lennarts nummer i telefonkatalogen. Inget svar. ”Vi har tittat på teve hela natten” sa tanten som såg precis likadan ut som sin gubbe. ”Du får nog gå till biblioteket och fråga om de får tag på någon från kommunen.” Så nu är jag här och bibliotekarien försöker hitta Lennarts nummer medan en man med Asbergers rabblar Stockholms postnummer för mig.
11.15
Försvunnen 17 timmar och 5 minuter
Det var inget svar hos Lennart. Jag gjorde en raggardusch på toaletten och lämnade väskan på biblioteket. Gick till marknaden och köpte en souvas-kebab med Trocadero. De sålde dammsugarpåsar, skinn och salami och solen strålade över Kirunagruvan och bergen.
Jag satt på en fällstol och åt min renkavskebab och tjuvlyssnade på hur gubbarna skvallrade på tornedalska.
”Jävla fruntimmer.”
”Jo, hon har visst gått och blivit högfärdig käringen.”
En gubbe hade ett djur jag inte kände igen på huvudet och en hel snödriva full med rävskinn. Jag köpte med mig kaffeost hem till Pojkvännen. Jag undrar hur det gick inatt och vad de gjorde igår. Jag undrar om han höll henne så som han brukar hålla mig på natten. Jag längtar efter honom, mer än jag trodde att jag skulle göra. Fast jag har ju Jack förstås, men han säger inte så mycket. Och när han väl gör det är det genom min mun och mest en massa nonsens.
13.00
Försvunnen 18 timmar och 50 minuter
Jag provade att gå tillbaka till lägenheten och den här gången öppnade en man med svart hår och uppknäppt skjorta. Han var snygg som få och bröt på italienska. ”I will leave to the airport in one hour. Mr Lantto said I should put the key under the carpet. Please come in. Do you like potatoes and cabbage?” “Yeah I guess”, sa jag. ”I will leave potatoes and cabbage for you. Ok?”
Nu sitter jag på biblioteket och väntar på att Italienaren ska åka. Asbergermannen har bjudit på kaffe.
14.10
Försvunnen 20 timmar
Italienaren är fortfarande kvar. Han verkar stressad, låter lite arg när han pratar och jag blir alldeles varm inuti. Han är rosig om kinderna. Det ser ut som att han har varit uppe på fjället. Han luktar stekt fläsk och billig herrparfym.
Han pekade att jag skulle sätta mig här i köket medan han packade.
16.30
Försvunnen 22 timmar och 20 minuter
Nu har jag och Jack gjort oss hemmastadda i lägenheten. Från fönstret såg vi solen gå ner över LKAB. Italienaren har åkt men det luktar fortfarande stekt fläsk och cologne i hela lägenheten.
Lennart kom förbi och tittade så att allt var ok. Jag skämdes lite för att jag luktade sprit så här innan middagsdags.
18.24
Försvunnen 24 timmar och 14 minuter
Jag lagade middag av italienarens kål och potatis och en påse hollandaisesås som jag hittade i skafferiet. Dricker vinet som blev kvar från tågresan. Jack håller mig sällskap.
19.38
Försvunnen 25 timmar och 28 minuter
Jag har satt på mig den lilla svarta, rouge och mascara och ska snart gå över till Mommas krog. Monica Törnells Vintersaga går på repeat i stereon. Det stora vemodet sjunger genom marken från gruvan. Hemma har nog Pojkvännen kommit hem nu och håller på och lagar middag till henne.
Jag vet inte om jag längtar hem men jag längtar efter närhet. Lite kåt är jag och jag börjar bli berusad av rödvinet. Kärleken får leva mellan nattskiftet och drömmen.
Jag undrar om de tänker på mig där hemma, om de undrar vart jag är. Jag dränker min ensamhet i whiskey. Jag vill inte gå ut och jag vill inte sitta inne. Är det så här det är att vara ensam på riktigt? När kärleken går på billigt vin och ingen vet vad man gör och vart man är. Jag känner mig tjock men söt i ansiktet.
Det var det han sa: ”Du har gått upp i vikt sötis. Vad söt kropp du har fått.” Jag fick somna på hans bröst och jag stod ut med att han tänkte på henne bara för att han höll mig en sista natt. Jag märkte inte hur jag krympte. Jag har ju ingen jävla självrespekt kvar. Dricker. Jag börjar bli deprimerad igen. Lapplandsångestens istappar i bröstet.
19.55
Försvunnen 25 timmar och 45 minuter
Det är teve på teven. OS. Jag saknar Globen och gatlyktorna över Nynäsvägen. Varför ville jag vara ensam?
Kanske ska kolla på Melodifestivalen ändå.
Men det är klart du kommer bli lycklig lilla gumman. Det behöver du väl inte åka till Kiruna för att förstå?
Men mamma vad ska jag göra?
Oroa dig inte. Du behöver inte hålla på och leta. Följ bara ditt hjärta så ska det gå bra.
20.11
Försvunnen 26 timmar och 1 minut
Jag kunde inte låta bli att gå in på Facebook. Det borde jag inte gjort. Min status just nu är: ”Non stop wet kisses on my nose” Jag började gråta.
Jaris ex Anna Maria är med i Melodifestivalen.
Hon sjunger om Han och mig nu.
Ah jag ska fan lära mig svära på norrländska.
Allt började med att jag såg annonsen ”Tänk om jag tog din plats?” Jag svarade och en vecka senare träffades vi i Lina Issas ateljé i Konstnärsnämndens lokaler på Södermalm. Jag berättade så mycket jag kunde om mitt liv. ”Jag har en pojkvän sedan tre månader. Han är ung, har en stor svart Strindberg-kalufs. Jag vill att du ska behandla honom som en prins när jag är borta.” ”Vad ska du göra?” frågade hon. ”Jag vill åka långt härifrån, med tåg. Norrut, tror jag. Jag skulle vilja se norrskenet. Och… Du vet inte vad det är, men jag vill uppleva Monica Törnells vintersaga, ta tåget till Kiruna och låta fyllan växa till på Mommas krog. Lina Issa fattade ingenting men hon log, sträckte upp armarna i luften och visade mig två lökringar värda stor konst och vissa uppoffringar. Jag bestämde mig för att hon skulle få ta över mitt liv en helg. ”No limits, ok?”
21.30
Försvunnen 27 timmar och 20 minuter
Anna Maria kom sist. Snart ska jag gå ut på krogen. Jag är nervös.
22.00
Försvunnen 27 timmar och 50 minuter
Ok. Vintersaga och pissa en sista gång.
11.12
Försvunnen 41 timmar och 2 minuter
Jag vaknade på soffan med Jack intryckt under armen.
Igår när jag kom till krogen sa vakten: ”Tyvärr det är fullt.” trots att jag var helt själv i kön. Till slut började en gubbe i rökrutan klaga högljutt. ”Men ho är ju kvinna för i helvete. Se så. Släpp in na!”
”Det är fullt. Tyvärr.”
”Om du int släpp in na så går ja in å kast ut nån gubbjävel.”
Stämningen började bli hätsk och till slut lyfte vakten på repet.
Jag gick in och ställde mig i baren, köpte en stor stark och tittade på jaktstart på teven som satt uppskruvad på väggen. Efter tio minuter kom en stor blond man och ställde sig bredvid mig. Han beställde in en öl och en sexa whisky. Vi stod tysta i tio minuter och till slut insåg jag att han inte skulle säga någonting om inte jag gjorde det. Så jag rörde vid hans arm och skålade. Han skålade tillbaka, svepte whiskyn och beställde direkt in en ny.
”Så du bor här i Kiruna?”
”Jo.”
”Och du jobbar här?”
”Jo.”
”I gruvan?”
”Jo.”
…
”Vad gör du här i Kiruna?”
”Det är en konstnär som har tagit över mitt liv där hemma och jag fick friheten att göra vad jag ville en helg. Så jag bestämde mig för att ta tåget upp till Kiruna och låta fyllan växa till här på Mommas krog.”
”Nu driver du med mig.”
”Nej. Vill du dansa?”
”Nej. Män från Norrbotten dansar inte.”
Han heter Janne. Som de andra männen i baren tog han inte av sig jackan på hela kvällen. Kvinnorna däremot hade ett eget OS i djupaste urringning.
Han bjöd mig på öl och jäger. Efter två timmar var Janne och jag i gasen.
”Du får ursäkta. Jag har blivit berusad. Jag blir lite tystlåten då.” sa han.
”Det gör inget. Jag märker ingen skillnad. Och du är snygg att titta på.”
När Mommas stängde följde han med mig hem. Det var snöstorm och jag fick låna hans mössa.
”Kiruna ska flyttas, marken bär inte längre. Det är gruvan.” sa han när vi stod utanför min dörr.
”Jag vet. Men det spelar ingen roll.”
”Nej.”
Han pussade mig innan han gick och jag stod kvar i snön med en blöt snorfläck på kinden.
forts. följer
Tack för tågbiljetterna. Här kommer min dagbok som utbyte. Alla borde ta tåget mot Narvik.
Fredag 12 feb 18.20
Försvunnen 10 minuter
Nu sitter jag på tåget. Lina Issa vinkade av mig på perrongen. Vi träffades tio minuter innan avgång. Hon fick mina nycklar, mobiltelefonen och en lapp med koder till mejl, facebook och blogg. Vi kramades och hon sa att hon var nervös.
”Jag med”, sa jag.
”Så nu kan jag inte få tag på dig?” sa hon.
”Nej, nu försvinner jag. Säg inte till någon vart jag har åkt. ”
”Jag lovar. Jo, en sak till”, sa hon och tog tag i min arm. "Hur gör vi med intimitet?”
Jag hade sagt till honom att jag inte kommer bli arg om det händer. – Det här är din chans, sa jag halvt på skämt. – Jag menar tre nätter i säng med henne.
”Det är okej. Ska du ta över mitt liv så ska du göra det helt och hållet.”
Hon tar över Pojkvännen också.
Jag har plats 40 i sovkupén i vagn tolv. När jag kom hit satt Åsa och Niclas här och pratade. De skulle upp och jobba i Riksgränsen. De är blonda och rosorna sitter som tatueringar på deras kinder. De liksom alstrar ljus. Nu har de gått till bistron för att dricka vin. Jag sa att jag ville vara ensam en stund.
21.10
Försvunnen 3 timmar
När jag kom in i restaurangvagnen vinkade Niclas åt mig att komma och sätta mig vid dem. ”Ät inte renskavsgrytan.” ropade han. Jag beställde pannbiff med kokt potatis och en halvflaska rött.
Åsas kompis kompis känner Tiger Woods Elin. Åsa tycker synd om Elin.
”Äh det är inte synd om henne, hon skulle aldrig vara ihop med honom om han inte var en rik golfspelare.” sa Niclas.
”Hon kan väl vara ledsen ändå?” sa Åsa.
”Det är golfens fel att det gick som det gick för Tiger Woods” sa jag. ”Och den där fixeringen vid 18 hål.”
22.20
Försvunnen 4 timmar och 10 min
Ett samtal om Åsas farbror som är en ensam bonde på landet och som aldrig varit med en kvinna gled över i ett samtal om när Niclas var och krigade i Afghanistan och såg herdarna ha sex med sina getter på nätterna, i tron att mörkret dolde deras hemlighet. ”Men vi hade ju sådana där bildförstärkare så vi såg allt. Man bara Grabbar! Nu händer det igen! Och så såg man hur herden smög sig på getterna. De bräkte lite, men de verkade inte bry sig särskilt mycket om det. De kanske tyckte synd om honom.”
23.10
Försvunnen 5 timmar
Här i bistron sitter Mehmet Celepti, en man med stor svart tandborstmustasch och hans kompis karatekungen Sigge Mac-Intosh. Mehmet berättade för mig att Sigge är den enda svensk som har spöat Dolph Lundgren. ”Han är en legend. Nu har du gjort ett scoop utan att veta det. Såg du Melodifestivalen, när Dolph Lundgren slog sönder isen och började blöda. Det skulle Sigge aldrig gjort.”
Fem fjortistjejer sitter och fnissar åt en man som har somnat vid ett bord längre bort. Fulla norrlänningar vinglar förbi och drar med sig kaffekoppar i farten.
På vårt bord står åtta tomma vinflaskor.
01.30
Försvunnen 7 timmar och 20 minuter
Nu ligger jag i sängen. Vi satt i hytten ett tag och jag bjöd på Jack Daniels och Niclas visade bilder på opiumtillslag han gjort i Afghanistan. Det väckte en massa minnen från när jag var där och backpackade 2002, jag var 21 då. Farligt blåögd. Niclas sa att om jag sätter mig i baren på Mommas krog imorgon och beställer ett litet glas vitt så kommer stora gruvarbetarn betala resten. ”Du kommer vara som en renunge i en vargskock där uppe. De kommer äta dig levande. Men i och för sig, klarar du talibanerna så kan du nog ta några gruvarbetare från LKAB”.
Jag tänker på gruvarbetare med dasslockshänder. Jag kanske aldrig lämnar Kiruna.
Lördag 13 feb 10.36
Försvunnen 16 timmar och 26 minuter
Helvete. Kommunen hade lovat mig att jag skulle få sova i deras konstnärslägenhet inatt men nyckeln låg inte under dörrmattan som kommun-Lennart lovat. Och där stod jag 124 mil hemifrån i snöstormen utan mobiltelefon. Jag plingade på hos ett gammalt par som sa ”Kom in du men vi är förkylda och SNORAR så skyll dig själv.” Jag stod i deras hall och slog upp Lennarts nummer i telefonkatalogen. Inget svar. ”Vi har tittat på teve hela natten” sa tanten som såg precis likadan ut som sin gubbe. ”Du får nog gå till biblioteket och fråga om de får tag på någon från kommunen.” Så nu är jag här och bibliotekarien försöker hitta Lennarts nummer medan en man med Asbergers rabblar Stockholms postnummer för mig.
11.15
Försvunnen 17 timmar och 5 minuter
Det var inget svar hos Lennart. Jag gjorde en raggardusch på toaletten och lämnade väskan på biblioteket. Gick till marknaden och köpte en souvas-kebab med Trocadero. De sålde dammsugarpåsar, skinn och salami och solen strålade över Kirunagruvan och bergen.
Jag satt på en fällstol och åt min renkavskebab och tjuvlyssnade på hur gubbarna skvallrade på tornedalska.
”Jävla fruntimmer.”
”Jo, hon har visst gått och blivit högfärdig käringen.”
En gubbe hade ett djur jag inte kände igen på huvudet och en hel snödriva full med rävskinn. Jag köpte med mig kaffeost hem till Pojkvännen. Jag undrar hur det gick inatt och vad de gjorde igår. Jag undrar om han höll henne så som han brukar hålla mig på natten. Jag längtar efter honom, mer än jag trodde att jag skulle göra. Fast jag har ju Jack förstås, men han säger inte så mycket. Och när han väl gör det är det genom min mun och mest en massa nonsens.
13.00
Försvunnen 18 timmar och 50 minuter
Jag provade att gå tillbaka till lägenheten och den här gången öppnade en man med svart hår och uppknäppt skjorta. Han var snygg som få och bröt på italienska. ”I will leave to the airport in one hour. Mr Lantto said I should put the key under the carpet. Please come in. Do you like potatoes and cabbage?” “Yeah I guess”, sa jag. ”I will leave potatoes and cabbage for you. Ok?”
Nu sitter jag på biblioteket och väntar på att Italienaren ska åka. Asbergermannen har bjudit på kaffe.
14.10
Försvunnen 20 timmar
Italienaren är fortfarande kvar. Han verkar stressad, låter lite arg när han pratar och jag blir alldeles varm inuti. Han är rosig om kinderna. Det ser ut som att han har varit uppe på fjället. Han luktar stekt fläsk och billig herrparfym.
Han pekade att jag skulle sätta mig här i köket medan han packade.
16.30
Försvunnen 22 timmar och 20 minuter
Nu har jag och Jack gjort oss hemmastadda i lägenheten. Från fönstret såg vi solen gå ner över LKAB. Italienaren har åkt men det luktar fortfarande stekt fläsk och cologne i hela lägenheten.
Lennart kom förbi och tittade så att allt var ok. Jag skämdes lite för att jag luktade sprit så här innan middagsdags.
18.24
Försvunnen 24 timmar och 14 minuter
Jag lagade middag av italienarens kål och potatis och en påse hollandaisesås som jag hittade i skafferiet. Dricker vinet som blev kvar från tågresan. Jack håller mig sällskap.
19.38
Försvunnen 25 timmar och 28 minuter
Jag har satt på mig den lilla svarta, rouge och mascara och ska snart gå över till Mommas krog. Monica Törnells Vintersaga går på repeat i stereon. Det stora vemodet sjunger genom marken från gruvan. Hemma har nog Pojkvännen kommit hem nu och håller på och lagar middag till henne.
Jag vet inte om jag längtar hem men jag längtar efter närhet. Lite kåt är jag och jag börjar bli berusad av rödvinet. Kärleken får leva mellan nattskiftet och drömmen.
Jag undrar om de tänker på mig där hemma, om de undrar vart jag är. Jag dränker min ensamhet i whiskey. Jag vill inte gå ut och jag vill inte sitta inne. Är det så här det är att vara ensam på riktigt? När kärleken går på billigt vin och ingen vet vad man gör och vart man är. Jag känner mig tjock men söt i ansiktet.
Det var det han sa: ”Du har gått upp i vikt sötis. Vad söt kropp du har fått.” Jag fick somna på hans bröst och jag stod ut med att han tänkte på henne bara för att han höll mig en sista natt. Jag märkte inte hur jag krympte. Jag har ju ingen jävla självrespekt kvar. Dricker. Jag börjar bli deprimerad igen. Lapplandsångestens istappar i bröstet.
19.55
Försvunnen 25 timmar och 45 minuter
Det är teve på teven. OS. Jag saknar Globen och gatlyktorna över Nynäsvägen. Varför ville jag vara ensam?
Kanske ska kolla på Melodifestivalen ändå.
Men det är klart du kommer bli lycklig lilla gumman. Det behöver du väl inte åka till Kiruna för att förstå?
Men mamma vad ska jag göra?
Oroa dig inte. Du behöver inte hålla på och leta. Följ bara ditt hjärta så ska det gå bra.
20.11
Försvunnen 26 timmar och 1 minut
Jag kunde inte låta bli att gå in på Facebook. Det borde jag inte gjort. Min status just nu är: ”Non stop wet kisses on my nose” Jag började gråta.
Jaris ex Anna Maria är med i Melodifestivalen.
Hon sjunger om Han och mig nu.
Ah jag ska fan lära mig svära på norrländska.
Allt började med att jag såg annonsen ”Tänk om jag tog din plats?” Jag svarade och en vecka senare träffades vi i Lina Issas ateljé i Konstnärsnämndens lokaler på Södermalm. Jag berättade så mycket jag kunde om mitt liv. ”Jag har en pojkvän sedan tre månader. Han är ung, har en stor svart Strindberg-kalufs. Jag vill att du ska behandla honom som en prins när jag är borta.” ”Vad ska du göra?” frågade hon. ”Jag vill åka långt härifrån, med tåg. Norrut, tror jag. Jag skulle vilja se norrskenet. Och… Du vet inte vad det är, men jag vill uppleva Monica Törnells vintersaga, ta tåget till Kiruna och låta fyllan växa till på Mommas krog. Lina Issa fattade ingenting men hon log, sträckte upp armarna i luften och visade mig två lökringar värda stor konst och vissa uppoffringar. Jag bestämde mig för att hon skulle få ta över mitt liv en helg. ”No limits, ok?”
21.30
Försvunnen 27 timmar och 20 minuter
Anna Maria kom sist. Snart ska jag gå ut på krogen. Jag är nervös.
22.00
Försvunnen 27 timmar och 50 minuter
Ok. Vintersaga och pissa en sista gång.
11.12
Försvunnen 41 timmar och 2 minuter
Jag vaknade på soffan med Jack intryckt under armen.
Igår när jag kom till krogen sa vakten: ”Tyvärr det är fullt.” trots att jag var helt själv i kön. Till slut började en gubbe i rökrutan klaga högljutt. ”Men ho är ju kvinna för i helvete. Se så. Släpp in na!”
”Det är fullt. Tyvärr.”
”Om du int släpp in na så går ja in å kast ut nån gubbjävel.”
Stämningen började bli hätsk och till slut lyfte vakten på repet.
Jag gick in och ställde mig i baren, köpte en stor stark och tittade på jaktstart på teven som satt uppskruvad på väggen. Efter tio minuter kom en stor blond man och ställde sig bredvid mig. Han beställde in en öl och en sexa whisky. Vi stod tysta i tio minuter och till slut insåg jag att han inte skulle säga någonting om inte jag gjorde det. Så jag rörde vid hans arm och skålade. Han skålade tillbaka, svepte whiskyn och beställde direkt in en ny.
”Så du bor här i Kiruna?”
”Jo.”
”Och du jobbar här?”
”Jo.”
”I gruvan?”
”Jo.”
…
”Vad gör du här i Kiruna?”
”Det är en konstnär som har tagit över mitt liv där hemma och jag fick friheten att göra vad jag ville en helg. Så jag bestämde mig för att ta tåget upp till Kiruna och låta fyllan växa till här på Mommas krog.”
”Nu driver du med mig.”
”Nej. Vill du dansa?”
”Nej. Män från Norrbotten dansar inte.”
Han heter Janne. Som de andra männen i baren tog han inte av sig jackan på hela kvällen. Kvinnorna däremot hade ett eget OS i djupaste urringning.
Han bjöd mig på öl och jäger. Efter två timmar var Janne och jag i gasen.
”Du får ursäkta. Jag har blivit berusad. Jag blir lite tystlåten då.” sa han.
”Det gör inget. Jag märker ingen skillnad. Och du är snygg att titta på.”
När Mommas stängde följde han med mig hem. Det var snöstorm och jag fick låna hans mössa.
”Kiruna ska flyttas, marken bär inte längre. Det är gruvan.” sa han när vi stod utanför min dörr.
”Jag vet. Men det spelar ingen roll.”
”Nej.”
Han pussade mig innan han gick och jag stod kvar i snön med en blöt snorfläck på kinden.
forts. följer
posted by Lifterskan at 8:31 AM
0 Comments:
Post a Comment
<< Home