Får jag smiska dig på stjärten?

Jag har precis träffat honom, vi ska jobba ihop i två dagar. Jag har bara sovit tre timmar och han kallar mig älskling.

Får jag följa med dig hem?
Nej.
Får jag stå här bredvid och beundra dig?
Ja, jag är van.
Du har någonting på läppen, får jag slicka bort det.
Nej.
Får jag smiska dig på stjärten.?
VAD FAN GÖR DU?. Jag vänder mig om och slår honom hårt med knytnäven i ansiktet.

Egentligen så säger jag.
Vad gör du?!
Inte för surt. Man får inte vara för sur. Tjurfitta. Fan vad jag ångrar mig. Jag vill ju vara en tjurfitta som inte tvekar. En tjurfitta som vänder mig om och slår när någon smiskar till mig på baken. Jag trodde att jag hade lärt mig sedan förra sommaren när en man tog tag mellan mina ben. Då vände jag mig i alla fall och sparkade honom i magen. Slog honom över huvudet. Men jag knöt inte handen och det lovade jag mig själv att göra nästa gång.

Inte fan trodde jag att jag skulle stå där och vara en timid och halvsur ”älskling” och inte ens vända mig om och slå. Jag förtjänar fan smisk.