När Salkons rosor vissnar, då är jag död

Mannen med barnet i ögonen

hon hör honom, innan hon somnar
han är där
när hon släcker ljuset och vänder sig om

de säger: ”Han är förlorad.”

men han berättar om havet
all sin kärlek i en evighet

han är här igen

Mannen med barnet i ögonen

han förstår
han vet hur hon mår
när hon stannar uppe för sent

hon är så orolig för sin kärlek
de säger. ”Nej, nej, det kommer inte vara för evigt.”

här är jag igen tjejen
men vad i helvete gör vi här?

hon tog en tripp för honom
Mannen med barnet i ögonen

Skit i dikterna

Skriv på romanen med utgångspunkt från mina krav.
Arslet ur vagnen nu och ingen porr!
Jag är fortfarande bara förkyld, ingen releasefest.

Bon courage med skrivningen
Bodil M.

Egomat till mig

Hej Kristina,
Tack själv, fint arrangerat, hoppas det kändes bra efteråt? Jag fick
en fin reaktion från två bekanta som inte är världens vanaste läsare
som hade poesifestivalat sig för första gången och de sa att de hade
kommit ut från sista settet och bara velat "skrika rakt ut" för att
det var så bra. Egomat till dig.

Allt gott
Jonas H K

Måste ha rubrikbilden någonstans...

Det är någonting som krafsar på hennes hjärta

5.30

Han kom in genom dörren.

Är du hemma? Vad roligt.


Hon låg i sängen och han fick henne att le. Sedan tände han lampan.

Vad har du gjort?

hon hade redan glömt vad som hände när hon kom hem
hon hade inga X hon hade inga trosor
när hon kröp på golvet med en trasa

ska du göra det får du göra det hemma hos dig.

han glömde titta varifrån det kom

men han höll henne
och hon slutade tänka på bladen

hon tänkte att hon låg i mossa
tät vitmossa
och tittade på skalbaggarna


vivlar

jordlöpare

Ah Hell, we're young

Igår hade Soundtrack release på Lydmar. Först skulle hon träffa honom utanför Kinateatern men det var ingen där och inget svar på mobilen så hon gick in i entrén för att värma mig. Lånade toaletten och då hörde hon honom i ventilationstrumman. Hon smet förbi vakterna in i salongen, det var en ledig plats längst bak.

Hjärtat slår.

När de var på väg upp till terassen såg hon någon hon kände igen från byn där hon växte upp. En kille med ljust halvlångt hår satt i trappen och hon gick fram.

"Är det inte du som är Stor-Danne?"
"Nej. Mellan-Danne."

De pratade om hur det gått för alla. Stor-Danne och Lill Danne, han den långa finniga och hockeykillarna. Vilka som gift sig och vilka som fortfarande var svin.
Sedan försvann hon in i dimman med Jockum och någon man som ska göra en kniv av hennes dikter.

Dagen efter blev dagen efter. Hon ville helst ligga på en filt inne hos Mr M och skratta.

När hon kom hem var han redan där. De lagade lasagne och kollade Kate Bush-klipp på Youtube. I två timmar låg de på sängen. Han hade armarna runt henne och ibland sjöng han med.

We used to say "Ah Hell, we're young"
But now we see that life is sad
And so is love
Ooh baby live your life for love
Ooh baby live your life for love

♥

Elins blogg är inte hemlig längre:

http://elinbirgittasheliga.blogspot.com

Rökfyllda hjärtan slå

det är i dimman
vi lägger ensamheten
de kala grenarna
frosten

Brev från Bodil

Igår sa han, i samma andetag.
"Jag ska hyra ut min lägenhet och flytta in i ett slott på Irland. Där det bara finns grönt, slätter. Och i slottet finns en flygel. Följer du med?"

"Jag har ju jobb nu. Jag kan inte. Och du kan inte åka förrän i april."

"Ja. Tills dess får jag bo hos dig. Sen får du komma och hälsa på mig, jag kan inte sova ensam för länge."

"Om du ska bo hos mig måste du köpa ett piano, annars kommer jag aldrig stå ut med dig", sa jag.

Jag somnade i burspråket medan han spelade för mig i köket.
Ett slag av kärlek, sjöng han och snön föll.

Idag har jag fått brev av Bodil Malmsten där hon skriver att hon skiter i Leenas gamla tuggummin men att jag kan ta bussen rakt in i skrivandet.
Nu ska jag börja skriva färdigt romanen igen, jag säger till när den är färdig, så fråga inte mer.

Taggiga ord kan inte sväljas

Nu har poeterna lämnat Stockholm. Men alla har inte åkt hem – Chenjerai Hove, poeten från Zimbabwe som inledde festivalen – kan inte det.

I sin inledande dikt beskrev han läget i ett land där ordkrig utkämpas varje dag, där hans ord har

dött en smärtsam död
mördade på trottoaren

slaktade på gatorna
krossade längs stigen till den tomma vattenposten
tystade av oväsendet från maskinen i fabriken.

men också ett land där

ord krossar republikens staket

ord slukar statens stabilitet

När vi förklarade ordkrig med Stockholms Poesifestival 2008 var vårt mål att ge en röst åt dessa ord – föra fram budskapet om Rätten att berätta genom poesin, musiken, dansen och konsten. Redan i foajén möttes publiken av konstprojektet FA+ Norén/KRIG (vägskyltar med texter av Lars Norén) som blivit lynchat av pressen och förbjudet av borgmästarna i Göteborg och Vara för att ”inte störa känslorna av de nynazister som är etablerade i Vara”. Besluten har varken följts av diskussion eller debatt. Även i Sverige tystas alltså ordet när det blir för påträngande. Det tystas också – dränks – av ett allt mer kommersialiserat mediebrus.

I Kulturnytt säger Marie Lundström: Vad Stockholms Poesifestival är bäst på är att få hit poeter från andra länder, långt bortifrån. Poeter som når ut till sin publik och som med sina dikter och människoöden gör världen för en kväll i lilla lilla Stockholm större, mindre slätstruken och underbart komplicerad. (Hör hela recensionen på http://www.sr.se/sida/Artikel.aspx?ProgramId=478&artikel=2449701)

Taggiga ord kan inte sväljas, läste Chenjerai Hove och grät när han satte sig i taxin hem till hotellet. 

00TAL fortsätter nu kampen för ordet och poesin. Vi är i full gång med nästa nummer av 00TAL – tema Ordkrig. Vi driver debatt om kulturtidskrifternas villkor ibland annat dagspressen (se 00tal.com) Och den 11 december presenterar vi en poetisk live-film-opera-föreställning av Nicolai Dunger och Mick Drougett på Zita – Folkets Bios 15-årsjubileum. 

Manifestation för poesin på Medborgarplatsen idag!

Kl. 16 - 18!

Rovfåglar osv.

Post it

Vi startar krig på Dramaten

00TAL startar ORDKRIG på DRAMATEN

Med Stockholms Poesifestival den 17 november förklarar 00TAL ordkrig mot likriktningen, kulturkommersialismen, fantasilösheten och alla deras synonymer. Lyrik och andra skönlitterära texter blandas med olika konstarter som dans, musik, teater och konst till en litterär manifestation, en poetisk explosion på Dramatens lilla scen. Möt poeter och musiker från Ghana, Zimbabwe, Etiopien, Kanada, USA, Libanon, Tyskland och Norge!

Dessutom: Bodil Malmsten möter Plura Jonsson, Jonas Hassen Khemiris hjärtan, Anna Järvinen i ny konstellation, Christine Falkenland, Jonas Kullhammar, Tobias Berggren, Elisabeth Rynell, Stina Ekblad, Lina Englund, Marika Lagercrantz och många fler!

Måndag 17 november Lilla Scen
Tre unika föreställningar
Kl 15-23

Med värme, kärlek

Måndag morgon

Emma tittar på porr hela dagarna

När hon kom ut på Frejgatan imorse vaknade hon för första gången på hela helgen. Med solen och luften som en smäll i ansiktet. Det har varit en dimma den här helgen, fylle-, kärlekssorten. Till största del tillbringad med honom och Jari på Pelikan.

Lördag var Lek-Lördag. De tävlade i långfil: vem kan få den längsta filen?, dans: hon sa vad han skulle dansa som, han gav upp vid vitlök, de tävlade i att bygga köttbullemackor och planterade 80 lökar i hennes trädgård: han fick bestämma utformningen och lade ut lökarna medan hon stod och tittade på.
”Du, vad gör du?”
”Visst blir det bra?”
”Du gör ju en fotbollsplan.”
”Oj.”

De åt middag hemma hos Jari, gjorde egna summer rolls. – som med alla maträtter där något ska rullas in av svenskar i något slags fodral– fylldes Jaris första summer roll tills den liknade en pervers grönsaksfalukorv. (Läs Pluras recept på Jaris frukostmacka här.) Sibille kom dit också, hennes såg ut som en crepe. Lifterskan såg henne på bokmässan när hon sjöng med The Deadliest Catch och blev förälskad, Det visade sig att de haft en romans med samma kille – Lifterskans fd klasskompis som också gav henne hennes smeknamn.

Sibilles band:
Speedmarket Avenue
The Tourettes:
Little Red Corvette:

Summerrolls:

Jaris, Nicos, Kristinas

Vid åtta fick hon SMS av Emma:
Vad gör du? Vad gör du?
Vad gör du?
Vad gör du ikväll?

De åkte ner och mötte upp henne på Pelikan, hon var full som en kastrull och sa allting fjorton gånger. Hennes kille hade varit i en annan stad och träffat han Lifterskan var tillsammans med när hon fortfarande var tonåring. Han som spottade henne i ansiktet när de gick på stan, vred sönder fingrarna när han höll henne i handen. Han hade iaf sagt till Emmas kille:
”Hon sa att Emma tittar på porr hela dagarna.”

Det här var alltså tio år sedan och dessutom tittade inte Emma på porr, om det var någon som gjorde det var det Lifterskan.
De skrattar.

- Det är nästan lika roligt som när jag fick höra av Love att hans förra tjej nere i Malmö fått höra av någon att: Ja, det är ju så sorgligt med Emma och Lifterskan. De har ju verkligen gått ner sig. Knarkar och går på A-kassa. Där satt vi i våra bostadsrätter i Västerås och det enda vi gick på var Mälardalens Högskola. Kanske med drömmar om knark och A-kassa.

Hon fick andra SMS också.
Nu röker jag en cigg på balkongen fast jag inte röker, utomhus, fast jag är sjuk och skriver till dej fast jag vet att du är med honom, undrar om du har mkt feber, spelar sentimentala smöriga låtar, sorterar diktsamlingar. Det var en fin dikt du skrev, det är kallt snart natt.
och jag tänker på det
du skrev
om kärlek och frihet
att du behöver det
precis som jag

Ibland är de vargar

Hon vaknar av att hon skrattar. Han kittlar henne med stortån, håller fast henne. Hon har huvudet på hans bröst, som hon haft hela natten. Solen går upp bakom kråkslotten i lönnarna på gården. De lyssnar på Psycho Candy och stannar i sängen. Elementen är fortfarande trasiga och hans kalla näsa borrar sig in i hennes nacke. Han håller fast hennes hand mot hjärtat, som hon haft där hela natten.
Igår efter gubbfikat på redaktionen gick hon hem till honom. Hon hade stickad tröja och det regnade när hon gick förbi Odenplan. Han väntade med middag och vin, han åt hennes mat och hon drack hans vin. De planerade en föreställning i snö, med piano, dansande par och operasång. 20-talskostymer, vinter i en biosalong.

Jari väntade utanför Tranan, de sa något om två kyssar i veckan. Sedan vidare till Pelikan tills hon somnade. Det hände något på tunnelbanan hem, en tjej med mascara i hela ansiktet satt fast i dörrarna, en ung kille försökte slita ut henne. Testosteronögon hade han och skrek något åt henne. Att hon var hora. Hennes kärlek drog iväg henne därifrån. Höll henne i handen hårt hela vägen hem.

han sjunger
det är så svårt
att vara olik
en docka att gå
och inte
krypa
som poesi i
huvudet
på en död
poet

Idag har Sara-Vide Ericsons vernissage på Mejan. Hon har målat av alla killar hon träffat under ett år. Ibland är de vargar.