Lifterskan: November 2009

Monday, November 30, 2009

Om leoparders hjärtan och sömn

Jag tycker så mycket om dig. Jag kommer sakna dig när du åker till Nairobi, säger han.

Du får vara här hemma när jag är borta om du vill. Det finns ju leoparder där för mig.


Men inte en svensk leopard.


Det är dem bästa va?


Ja.

Hon sitter på golvet och han sitter bakom henne, på sängen, med hennes huvud i knät och kysser henne uppifrån.
Som Spindelmannen, säger han. Hon läser för honom det Skuggan skrev om leoparders hjärtan och sömn.

Det kanske är därför jag är så trött. Hur blir det när leoparder blir kära? Blir det för mycket för dem då? Så att de dör? säger han.

Möss har små hjärtan, dem kan man skrämma till döds.


Leoparder är starka. Men geparden är snabbast.


Du är näst snabbast?


Ja när jag skulle hem till dig nu sprang jag i 120 kilometer i timmen utan att stanna för rödljusen.


Du är fantastisk. Din mun.

Du gör mig generad.


Det är mörkt, jag ser inte.


Men det gör hon. Hans kinder lyser röda i mörkret. Hans armar är runt henne. Hans händer.

Hon saknar honom så fort han går ur rummet.


Hon vill säga att du är den vackraste hon sett. Att dina röda kinder brinner i henne.

Sunday, November 29, 2009

Lifterskan

Vem är du egentligen?

Lifterskan.


Är det du som är jag?

Jag vet inte vart jag tar vid. Kanske är jag alltid du. Jag är den du drömmer om att vara och därför är. Du lever ditt liv genom mig och därför existerar vi. Du är bara min kropp som jag utnyttjar för njutning. Den enda skillnaden på oss är jag inte är rädd för jag har ingen kropp som ruttnar.

Jag har ingen kropp som ruttnar. Den brinner sakta upp.
Jag vet inte vad du vill med mig. Du gör så att alla runtomkring mig tror att jag är tokig. De skrattar åt mig bakom min rygg medan du står framför mig och hånler.


Det är för att du behöver det. Lika mycket som du behöver en smäll då och då.


Poeten slog mig för att jag bad om det.


Poeter är inte harmlösa. Vad trodde du egentligen? Trodde du att han sa allt det där fina utan att göra det fula.

Det kanske är annorlunda den här gången. Snälla skräm inte iväg honom från mig.


Jag tänker aldrig lämna dig det vet du. Jag har stått vid din sida sedan vi träffades i skogen den där gången då du var fem år och ensam. Du var ensam i skogen och du hade gått och lagt dig under en gran för att dö.


Varför ville jag dö när jag var liten?


Du föddes med mörkret i dig.


Jag trodde alltid att det var diskmaskinen som stod på när jag somnade. Att det var den som brummade innan mardrömmarna kom. Men så en kväll upptäckte jag att den var tom.


Det luktade varmt tvättat kött om bestickkorgen.


Ja.
Han är på väg hit nu och jag har inte ens tagit upp mina smutsiga trosor från golvet jag...
jag kan inte slita mig från dig. Syster.

Jag höll dig i handen i skogen. Jag sa åt dig att rista in orden i stammen innan du gick hem. Du hade fått en morakniv av din pappa. Det stod ditt namn på skaftet med stora barnsliga bokstäver. Ditt gamla namn.

Men blev jag dig eller står du bredvid mig?


Varken du eller jag existerar utan varandra. Jag är puls. Du är mina särade ben.


Jag är trött.


Jag vet. Men det blir snart bra.


Jag kommer aldrig få sova så länge du finns här.

Håll käften. Du vet mycket väl att det är jag som stryker tummen över din näsa.


Pappa brukade göra det.


Han kan inte vara här hela tiden.


Är du en ängel?


Jag känner din mamma.


Vem är det som räddat mig?


Vi kanske har hjälpts åt. Vi har dragkamp om dig och nu är hon snart bara jord. Till och med änglar försvinner så småningom.


Sluta.


Minns du hur hon såg ut?

Ja.

Är du riktigt säker på det? Blunda och tänk på hur hon såg ut.


Hon ser ut som jag.


Hon lever i dig nu. Det är därför.


Men hennes guldtand glänser. Jag minns.


Säg som det är. Det är fotografiet som stod på kistan som du ser.


Fan ta dig och dina sanningar.


Jag vill bara få dig att förstå att du måste fortsätta att leva i fantasin för att hon ska finnas till. För att änglar försvinner när man inte tror på dem. Du måste tro på att hon finns.

Är hon äldre nu? Som pappa? Har hon grå lockar?

Du vet mycket väl hur hon ser ut nu.

Saturday, November 28, 2009

Ficktjuven

Orkanen har med sig sin bästa vän Ficktjuven. Ficktjuven har blont kort hår och stora läppar, som Orkanen. Hon bor på kibbutz i Israel där hon kör runt i en traktor och röker cigg. Hon har tatuerat in Orkanens namn på överarmen. Hon kallar Orkanen för Kråkan.

De sätter upp bilderna från sommaren på väggarna i konsthallen. Orkanen lyser.

Nu ska vi gifta oss och skaffa barn och leva lyckliga i alla våra dar! jublar hon.

Äh jag tror inte på kärnfamiljen, säger Ficktjuven.

Det är klart att du inte tror på kärnfamiljen din jävla SOFO-kommunist.

Skuggan, som har konsthallen, bjuder på rödvin i plastglas. Han berättar punkminnen och mat han lagat.

Jag blev serverad pytt i panna med potatismos en gång, skulle kanske tagit ledningen i märkliga rätter om jag inte själv varit inblandad i ett märkligt hopkok på en efterfest i Landskrona nyss hemkommen från Roskilde för länge sedan som vi döpte till kycklingmos. Pulvermos med nedklippta bitar av spagetti och grillad kyckling som vi intog till remuladsås och Anders F Rönnbloms Långfinger och Europa brinner.

Lifterskan skrattar så vinet stänker.

Jag vet inte om jag slår det men jag är nära på äcklighetsskalan med min rätt spagetti med svart kaviar. Love höll på att kräkas. Jag kunde inte slänga mat då så jag frös in allt. Jag tror det ligger kvar där fortfarande, säger hon.

Bob Hansson står på scen.

Alla estradörer är skåningar, säger Orkanen. Jävligt panka och jävligt förbannade.

De smugglar med sig varsin öl och springer till tåget där de skrålar powerballader hela vägen hem till Stockholm. Orkanens kärlek möter upp på T-Centralen.

Kom igen, bara en öl till innan vi åker hem, säger Ficktjuven och tar Lifterskan i handen.

Ibland så träffas de som är av samma skrot och då försvinner morgonar. De står på perrongen och de håller varandra i handen och de är nya vänner. De är i väntan på det nästa på det...


Vi ses när du kommer tillbaka nästa gång.

Hundra meter från porten går skon sönder och hon får gå i strumplästen i vattenpölarna hem. Hon har redan dikten i huvudet, den som Ficktjuven ska tatuera in på sin rygg.

jag går bland molnen

talar med solen

om ensamhet och

blommor

jag säger att

kärlek är frihet








Thursday, November 26, 2009

bland molnen

Judith: gud vad coolt med belgiska galleriet

ja jag är så gla!

min syrra är här


å dubbelt fint

ska du komma till gnesta imorgon?

just ja. hade gärna men måste jobba sent. ska moderera ett seminarium med pierre schori på fredag. det är ebolahemskt.

ha ha stå ditt kast plugghäst


ja dom examina fick man ju äta upp

Love sa att ni skulle gifta er


lögnerska


jag frågade om jag fick berätta det för dig och han sa att det var lika bra att du fick veta också


tur för jag har redan börjat ha på mig något gammalt, något blått, något nytt osv. det är ett jäkla pussel


jag är bland molnen Judith


du är, vad tror du jag är


jag åt glassbuffé idag för att tynga ner mig själv: två friterade bananer


gud en sån bra strategi. jag brukar ha tighta kläder för att inte flyta ut och iväg och förångas

jag skrev färdigt vår saga igår morse nu ritar han det ska bli så kul, har sett smakprov de e magiskt

kan tro det


han säger att han går på moln med fjärilar i magen

tur det inte var tvärt om


de flaxar runt i mej me

Sibille!


Det är därför han är så trött på mornarna / om hur ett litet hjärta kan vara stort

Brev från Skuggan

ÄNTLIGEN! föll en sten från mitt hjärta, jag har sedan du skrev om leopardens hjärta gått och grubblat på en novell av en svensk författare som jag läst mycket av, men inte kunnat komma på namnet på. i morse kom det tillbaka och äntligen... Claes Hylinger och jag hittade min association med som en bonus

i en annan novell talar Hylinger om författarskapets inre villkor och liknar tillståndet vid leopardens ”mjuka gång, dess blixtsnabba attacker och dess djärva luftsprång”. Leoparden kräver tjugo timmars sömn varje dygn för att det oproportionerligt lilla hjärtat skall orka med djurets muskulösa kropp. Hylinger arbetar också han med begränsade uttrycksmedel och bearbetar noga materialet innan han lägger ned bytet, offren är väl valda: ”Diktarens och konstnärens hjärta är i likhet med leopardens hjärta för litet för allt han skall släpa på”.

Wednesday, November 25, 2009

Tjurarna / Det är något du borde veta om mig

De sitter på Snottys på Skånegatan. Det är volymen som gör att hon säger det.

Det är något du borde veta om mig.


Ska du verkligen berätta det nu?


Ja, det är lika bra. Nu när det är hög musik.


Gör som du vill.


Så får jag se om du stannar.


Lika bra att lägga korten på bordet.


Hon klunkar i sig det som är kvar av ölen och han beställer in en till.
Hon lutar sig fram och berättar. Om det som hände i våras, om sjön. Poliserna och ambulansmännen. Att hon rymde från sjukhuset sen. Att det var hon som jagade tjurarna.

Så. Nu vet du.


Och jag sitter kvar.

Tuesday, November 24, 2009

Fjärilar och kattguld

Judith! Det var mysigt att träffa dig. Men vi hann inte prata.

Nej, men det var goda honungsdrinkar på det där hotellet.


Ja man kände sig som en fjäril.

Du såg ut som en fjäril. Vilken guldklimp du har hittat.

Ja, visst är han.

Ni var fina tillsammans.


Mera! Ös!


Ha ha. Jag måste gå nu. Ska hjälpa Henne att bära en soffa. Har du hört hennes band? Hägerstens Botaniska. De ska spela på vårutställningen på Liljevalchs. http://ingelaihrman.com/works_hagerstens_botaniska_flash.html
Vi hörs snart.
Hälsa kattguldet.


Monday, November 23, 2009

Lifterskan & Orkanen på PIPSHOW

Sjömannens magiska kalsonger

Vad ska du göra ikväll?

Något i horisontalläge.

Du?


Lodrätt. Vi (jag och min kompis) letar efter en stor fest.


Ni kan komma hem hit och ha fest tills Han kommer hit.


Leoparden? Är ni två?


Jag tror det. Jag blev kär. Är.

Fint. Jag knullar.


Akta dig för fittorna, det finns dom som slukar en me hull å hår


Hahaha. jo, jag är gammal och vis och vet vad jag gör.


Så får du sitta inne i magen och författa.


Nice.


När ska vi spela schack?


Kanske på måndag. men jag söp bort telefonen igår. men jag är hos dig.


Är du här?


På olika vis.


Var?


I väggarna. i ögonvrån. mellan dina tår.

Wow ja nu ser jag. vad gör du här?


Skriver dikter med bottenfärg

Vilken färg har bottenfärg?


Ofta röd. så det inte växer havstulpaner på skrovet.


Du kan ju det där med skepp. ytfärgen då?


En annan färg som inte är giftig.

Och den är blå?


Ofta marinblå.


Vilken färg är jag? du är glansgrön.


Som en skalbagge?
ja du är en citronfjäril. eller det orangea i nässelfjärilen
i mönstret.

Ja som en skalbagge och som en av glansfärgerna i dankar
när jag stoppar ner malar i trosorna blir de citronfjärilar

När jag stoppar ner hästflugor i kalsongerna blir det havsörnar.


Och när du stoppar ner havsörnar i kalsongerna?

Då blir det hästflugor så klart. processen inverteras. så är det alltid


Jag har aldrig provat.

Testa om du vill...

Jag ska stoppa ner mynt i leopardens kalsonger.


Är du i hans kalsonger och gräver? vad kommer hända?


Ja jag är där jag bor där


Haha


Kanske det växer upp ett slott.


Man får hoppas det. där du får leva lyckligt och med en vit häst

Sunday, November 22, 2009

Espace N de la Zone Ondulée


A guest exhibition curated by Philippe Van Damme

Martin van Blerk - International Fine Art
Antwerp, Belgium

3 dec 2009 - 11 jan 2010


Artists:
Atelier Solarshop (BE)
James Lee Byars (US)
Frank F.Castelyns (BE)
Micha Eden Erdesz (HO)
Céline Felga (FR)
Karin Hanssen (BE)
Joie Iacono (US)
G. Luddington (UK)
Kristina Sigunsdotter (SW)
Philippe Van Damme (BE)

Streetcar Named Desire part two

hi swedish lady

yes! This is so so perfect. I am in bed, hungover And you show up!

mee too ha...im back in california after a long year. its warm n nice. you doin good smarty?

It´s cold here. But a beautiful sunny day. The first day I see the sun in a month... crazy country this is... I want to go to California!

Id like to watch u write up close. close but with a plexiglass divider

Will you EVER come to Stockholm?

id like to see stockholm

Then come! ARe you working with your art? Do you still have that dog? Are you still the dirtiest man on earth?

nope not much ...lots of music though... no dog and i am dirty. new orleans was a trip bein back..u were missed

That is good to hear. I miss New Orleans. It was magic there. It did something with me. changed me -put magic in my chest

i stayed at the hostel for like a week not the same but good

How is everyone? What people are still there? The pirate?

still mostly the same...new crew of folk but same vibe.. no pirate..

Did you eat chocolate pie?

u remember the pie! yeah n my girl didnt so i sent her to hawaii. i love that pie

Your girl didnt like the chocolate pie so you sent her to Hawaii? How is my garden doing?

garden status unknown

I remember everything. That you were fighting one night... When the lightening hit the church when I came. the cop that lived outside our room. "Am I going to jail now baby?"

oh dear. i see you sittin on the curb holdin your head

That time when I had been on stage with that stripper and you got jealous? Beth the red head.

Ur the hungriest girl i know.. so jealous

The drive and the grave

oh mama

suger canes and beer. I was so sad when you left me on the street

crazy\ we were my lovely. it was all so surreal huh?

yes or maybe that WAS reality. it felt like it

like a frozen time pie

I remember you on your skate. I was so impressed with your heart

ur sweet... i got a little to jealous..u were such a catch. didnt know how to handle ya...

Its not that easy..

well, in some ways..

…I need to play.

dont go no wheres im comin back. gotta chat with my bro for a few



i have a photo of ur ass

sweet can I see it?

i still have the gettn dressed video even though u think i don’t. i watch it. damn

haha. no sleep for hitchhikers

dont i know it. your playful. streetcar named desire part two. my life here would bore you.. big city girl..

i liked what you told me about the color of the rocks. And the mangos in the garden.

i like the sun

You would die here

you all know that you could leave when it gets dark there in the winter...there are no fences. birds do.. they are smart

I want to be a bird girl. I got so drunk last night

did u get lost?

I was on this book release with free vodka-honey drinks. And then me and the guy I am seeing bought beer and went to the office and got even drunker.

hey my bro wants me to help him with the pool... if you send me a pic of you in ur underwear i will come to stockholm...bye love

he would like that...

i bet he wouldnt...but he wouldnt like me showinup either

You already have my ass.





Saturday, November 21, 2009

För fyra kvadriljoner år sedan


Det känns som Paris, säger han.

Det ser inte ut som Paris.


Nej men jag har solen i ögonen.


Det var där vi hånglade inatt, säger hon och pekar på väggen bakom pizzerian.


Tänk så dog vi där, vi kanske står där fortfarande och hånglar i en loop av någon Dylan-låt. Med minnen som guldfiskar.

Det skulle vara utmattande.

Det är det med dig ändå.


Han följer med henne till sjön. De går förbi djurkyrkogården där de hittar en nedgrävd kista i marken. Han lyfter på locket, den är full av vatten och multnande löv.


Det är nästan så att man vill skaffa ett husdjur bara för att begrava det här.


Vad ska du ha för husdjur då?


En hund kanske.

Hund, vad är det för djur?


En sån där.

Han pekar på en prickig hund som står och glor i skogsbrynet.

Varför skriker den där tanten på den?


Det är så man lockar på dem.


Men den tittar ju bara på henne.


De är ganska skygga djur.


Men hon ropar ju Maggan. Är du säker på att det är en hund?


Ja, de finns olika sorter. Det där är en Maggan-hund.


Jaha. ok.

Jag tycker vi begraver fisken här.


Vilken fisk?


Den som vi ska bada med.
Vad tycker du att vi ska ha för fisk? En abborre?

Nej usch. Någon liten billig fisk. En neontetra kanske. Men vi måste bygga en liten grotta i badkaret så att den inte gömmer sig på något obehagligt ställe.


De klättrar upp på klippan i skogen. Sjön ligger spegelblank runtomkring. De är gömda där.
Hon ligger på rygg med huvudet på hans arm och tittar på himlen. Det är ingen som ser att han har handen under hennes tröja. Att han rodnar när han biter henne nacken. Att han har solvarma kinder och höstlöv i håret. Han är hennes hemlighet, tänker hon.

Det känns som att jag har hittat på dig... Vad var det du döpte min tallrik med fil till?

Den sura mjölk-katten, säger hon och ler. Vad hette den du gjorde till mig?


The entrance to a secret society. Du vet när jag pratade om själen förut så menade jag egentligen ett implantat.

Ett implantat?


För fyra kvadriljoner år sedan utsattes hela mänskligheten för ett högt knäckande ljud som följdes av en flodvåg av lumniscens som följdes av en hässtridsvagn med en trumpetande kerub. Sedan blev människorna överväldigade av mörker. Det blev som ett implantat i själen som öppnade porten till universum.

Oj.


Men för typ 75 miljoner år sedan, när den onde Xenu var härskare över den Galaktiska Konfederationen, fraktade han miljarder utomjordingar till Jorden och dödade dem i vulkaner med vätebomber. Och då åkte deras själar upp i atmosfären där de tillfångatogs och placerades i 3D-biografer där de hjärntvättades av filmer. Sedan släpptes de ut igen och klamrade sig fast vid oss människor som ett slags andliga parasiter.


Det låter jobbigt.


Ja, det är därför det kan vara lite jobbigt att leva ibland.

Han skrattar och pussar henne på pannan. Lägger sig över henne med ena handen om hennes handleder, kittlar henne tills hon kiknar av skratt.

Ger du dig?

Aldrig.

Han släpper henne och sätter sig upp.


Jag måste åka till jobbet nu.

Jag kommer sakna dig idag. Nästa helg kan vi väl komma tillbaka hit och vara här hela dagen.

När han har gått ligger hon kvar på klippan. Hon samlar solstrålarna åt honom. Och hans borttappade fläckar, låter dem flyta iväg i sjön.




Friday, November 20, 2009

Parfym

Hon tittar upp på hans mun. Han stryker med pekfingret över hennes kråksparkar. Minuterna drar streck i timmarna som sväljer natten hel.

Vad tänker du på? frågar hon.

Att du är lite fantastisk. Jag kan inte sluta pilla på dig. Att du är som en rolig maskin.

Hon kan inte sluta GLO på honom när han kallar sitt hjärta för ett skafferi och håller handen där. Hon borrar in näsan i hans stickade tröja, han luktar färg och garn och tvål. Och han böjer sig ner över henne och ber om femton kyssar till.

Du. Jag vill inte somna när du är här, mumlar hon in i tröjan.

Vi är odrägliga, vet du det? säger han. Sitter uppe hela nätterna och stänker parfym på varandra.
Bild som fick mig att tänka på dig. /Orkanen

Wednesday, November 18, 2009

bilder från hösten

en vivant la vie spedoinkel

Love Love

kärleksarmén

taxi!

ostronlunch

dunder och brak

mansskuggan

Teos release

Tuesday, November 17, 2009

Paris

Han brukar drömma på franska. Dagdrömma om att han visar henne sitt Paris. De äter crêpes i de bretagniska kvarteren i Montparnasse. De går bland gravarna i Père-Lachaise och han stjäl henne rosor av Wilde och Balzac. Kanske när vintern kommer. När hon har toppluva och smältande snöflingor på kinderna. Kanske kan de följa efter andra människors spår i snön. Han ska värma hennes hand i sin ficka. Han…

Cette baisage sans effeuillage, coeur primitif.

Jag kan se mina sneda framtänder i bitmärkena.

Sunday, November 15, 2009

Trappuppgångarna


Det är i trappuppgångarna de hör hemma. Det är där han kysser henne. I burspråket i halvmånen. Hon är i hans händer där. Upptryckt mot fönstret med hans suddiga blick i ögonvrån. Han kysser hennes kinder, panna, ögonlock. Han har handen under tröjan, sin höstkalla hand, han luktar öl och gula löv. Och de hör inte ens att grannfrun öppnar dörren, de hör inte nyckeln i låset och hur hon suckar när hon tar det första steget ned för trappan. Men de känner hennes ljumma hjärta som en vinter när hon går förbi.

Han släpper inte taget om henne då, han håller hennes huvud vänt ut mot trädgården så att hon inte ska se. Som för att skydda henne från den sortens kärlek som svalnar, från bitterhet och skuld och skam.


Det regnar inomhus hos henne, tänker han när han tar tunnelbanan hem. Hon är tokig men det är det jag tycker om. Det är därför jag kan lämna henne besudlad av kärlek och bitmärken. För att jag vet att hon ligger där i regnet och ler. För att hon vet att jag varje gång lämnar kvar en liten bit av mitt hjärta i hennes säng.

Alla vägar känns som broar när hon går med honom

Jag träffade honom när jag var med Love och Orkanen på den där vodkafesten på Lydmar. Jag gick förbi och han undrade om jag ville sitta bredvid honom. Jag hade tydligen frågat om han var poet. Att han såg ut som en.

Jag ser lycklig ut i spegeln.


Han säger att han känner en skräckblandad fascination för mig. Det är nog samma som jag känner för honom, någon slags skräckblandad förtjusning. Varje gång han går ut ur min dörr tror jag att det är sista gången jag kommer få se honom. Men så dyker han upp igen. Sist träffades vi på Strand. Han var där med sina kompisar, jag var där med Judith och Liebe. När jag druckit upp min öl viskade han något på franska: On y va?


Jag tänker tillåta mig själv att försvinna in i det här. För att alla vägar känns som broar när jag går med honom.

***

De sitter vid köksbordet i hennes kök. Tallrikarna är tomma, han har sin fot på hennes fot. Elementet rinner och rinner.


Ska vi promenera till Slussen? frågar hon.

Ja, över bron?

Ja.
Jag tycker mer om broar än om vägar, säger han.

Hon är tyst. Tittar ner i tallriken.

Vad är det?

Jag skrev precis en sak. När vi låg i sängen. Att alla vägar känns som broar när jag går med dig.


Saturday, November 14, 2009

Små hål

Du kan inte bete dig hur du vill mot mig. jag har också förlorat min mamma.
Vet du.Titta.

(Hon gapar.)

Ser du vad svart det är där inne. Ser du någonting över huvud taget? Du skulle bara veta vad jag gjorde för att du skulle bry dig om mig
för att du skulle hålla om mig
jag klippte små hål i bröstet
jag klippte små hål i läpparna
om och om igen och jag gick med på allt och jag log och dog och log och dog
och du bara kom och kom tillbaka och kom och kom tillbaka och kom och kom

jag har huggtänder nu
de biter försiktigt
utan att det blir hål
han räknar mina skrattrynkor
och säger att jag ser lite tokig ut
men är fin i glasögon
han citerar Tove Jansson när jag är ledsen.
en grubblande prins
med målarfärg på tröjan
och mörkbrun lockig kalufs
och en tatuering av en bläckfisk på armen

Friday, November 13, 2009

Änglahåret

Judith ringer.

Har du skaffat glasögon?

Judith! Ja. Jag provade ett par glasögon och insåg att världen var helt tydlig.

Jag har hört ryktas att du hänger runt me nån konstnär?

Det var hans glasögon jag provade. Han är yngre än mig. Inom en vecka har jag förvandlats till en närsynt kåt tant med brytningsfel.

Hur gammal är han då?

25.

Äh min förra tjej var född -86 så det va lite mer maxat. Själv ska jag sluta bli ihop me där jävla konstnärerna, precis ALLA har varit det.

Jag vet men jag var full och fastnade i fällan. Du borde komma hit och hälsa på nångång jag har världens bästa granne. Allt är grönt hos honom. Kläderna, gräset.
Vi kunde hänga där, han har filmfestivalens alla filmer och en projektor

Åh wow!

Det är som på låtsas.

Jag tänkte på hur du hade det igår, åkte me tunnelbanan till Farstaloppisen

Han har gett mig en walkie-talkie som han skriker fula ord i ibland och då kommer jag över.

Fantastiskt.

Hur tänkte du att jag hade det då?

Jag tänkte att du nog hade det rätt bra, men jag var orättvisst mycket bakis... vänta!

De ringde från mitt jobb, känner mig alltid helt sjuk när jag snackar me dom: "tror de verkligen att jag är normal?"

Du ger det intrycket
i en sekund

Jo, jag va jättepyton igår. Hade bara druckit några öl. Men så åkte jag förbi me tunnelbanan där du bor och så tänkte jag att jo, hon har det nog rätt bra, verkar hända en massa spännande saker å så.

Gulligt. Ska vi till Gröndal ikväll? På Pluto?

Ja! eller får se... den ena halvan av mig vill bara dricka sprit och dansa... den andra klämma alla John Waters tidiga filmer

Jag saknar dig.

Jag saknar dig mä.

Mmm du ska få en kram så du fattar.

Fint.

Haha jag har lurat honom att jag har livets nektar i mina trosor

Eh?

Att om jag stoppar ner malar där förvandlas de till citronfjärilar haha.

Haha. Vad heter han?


Leoparden.

Okey, vet ja inte vem det är.

Jag kan ha hittat på honom.

Jag bor med Änglahåret nu. Det är både pundigt och slapstickigt
på riktigt, IRL här liksom.

? Va? Haha

Han är jättefin, bodde med honom vid Mariatorget för länge sen också.
Troru kanske vet vem det är

Om jag får låna honom får du låna grannen

Deal. Du skulle älska Änglahåret, han är en vansinnig tombola av ordvitsar genom ett snusk och syra-filter. En människa som inte fattar att typ allt han är säger är wizz.

Åh kommer han med ikväll?

Nä han ska göra ett inhopp på soulklubben Swank på Debaser
spela gitarr med Finlandsfärja/husbandet

Ok jag kanske vet vem de är när jag ser honom.

Nu, ska jag göra nåt. Osäkert vad... har glömt bort nåt viktigt. Vi ses kanske ikväll, annars nån annan gång. Svejs kram

Puss!

Thursday, November 12, 2009

Vem ska trösta K

Idag ritade jag hårda leoparder. Jag var tvungen att tuffa till mig efter att ha sett de ryska barntjuvarna. Vad gör du?

Jag gråter för att jag saknar min mamma. Det blir så ibland.

Även skrutt blir rädda, ledsna, ensamma och små, men desto bättre för knytten som får trösta dem då. Kramkramkram


Så plötsligt tog tårarna i skruttet slut. Och stjärnorna lyste när hon tittade ut. För knyttet kan blåsa bort gråa moln i den svartaste natt. Och trolla fram drömmar ur sin höstblåa hatt.

Automne

Det är morgon och de går bredvid varandra genom parken. Hans kyssar har immat hennes glasögon. Hon sparkar i de bruna lövhögarna.

Det känns som att jag missade färgerna på löven den här hösten.

Det var väldigt synd det, säger han. För de var blå i år.

Blå som hennes jacka där?

Nej, blå som nästan lila. Som syrener.

Han skrattar så att de vassa hörntänderna syns. Hon förstår varför Muchas kvinnor dansar när de sitter på hans vägg.

Wednesday, November 11, 2009

Ryska pojkar och rostiga solstrålar


Ungdomsfängelset

Se den till 10 dec
HÄR.

Monday, November 09, 2009

Stockholms Poesifestival, 3 november Dramaten











Foto Nicole Kärnell

Konst & kontrovers

I utvalda nummer i senaste Paletten finns Lifterskans brev till Fotografen.

Friday, November 06, 2009

Hur mycket väger ett leopardhjärta?


en leopard utklädd till människa

han har vassa tänder

och de sista höstlöven på sina axlar


hon vill skriva någonting om honom

om när de gömmer sig under sängen

hon vill skriva någonting som inte

skrämmer iväg honom


du vet att jag är en tjuv och jag vet att du är en drömmare

jag såg att du lade en diamant i min bakficka innan du gick