Lifterskan: February 2008

Wednesday, February 27, 2008

Hon var med en man i en skog i vintras

Hon vet att jag kan fly in i fantasin nu. Hon skapar dikt av verkligheten för att hantera den. Och den blir inte lika viktig längre. Hon åt middag med honom igår och de pratade om det.

Det är väl samma sak med musik antar jag. Man lär sig hantera verkligheten, ensamheten, underhålla sig själv, sa han.

Hon lever två världar. Den ena är den fysiska, möten med andra, kroppen. Den andra bygger på hennes vardagliga liv men där går hon över alla gränser. Som ett litet barn testar hon dem.

Ibland glider fantasivärlden över i den verkliga. Ett tag i vintras träffade hon en man i en påhittad skog. De
möttes där och skrev till varandra hela dagarna. Lifterskan var en björn och han var en bäver. De visste att de aldrig skulle kunna träffas i verkligheten, men det som hände där, vad var det?

Bävern: Vad gör björnar?

Björnen: Vi går och lägger oss och så vaknar vi när blåsippsknopparna kikar fram. Allting som händer där emellan är en dröm. Jag drömde om tussilagos inatt och nu när jag gick till tvättstugan hade den första snön kommit, så det kanske har börjat nu. Jag har hört ryktas att bävrar lever längre i fångenskap, att de äter näckrosor och att de håller på att bygga bo nu, stämmer det?

Bävern: Tambävrar föredrar naturligtvis näckrosor. Bävrar som lever i det vilda byter inte bort de nedfallna trädstammarna för allt i världen. Bark är svårmält. Kanske är det förklaringen till skillnaden i livlängd. Vilda bävrar lever kanske inte lika länge, men under den tid de lever ger de allt. De är helt kompromisslösa. "Allt för konsten", kan man höra dem skandera innan de ger sig ner i det kalla vattnet på jakt efter ett nyfallet träd.

Björnen: Jag har provat på att vara både vildbjörn, cirkusbjörn och björn i bur men jag verkar inte passa någonstans. Jag vet att jag gillar skogen, men äventyret lockar också. De säger att jag är en drömmare, jag vet inte om det är något bra, på dem så verkar det inte så, men jag tror att det är det jag är, en drömsk björn som gillar mjölk.


----

Björnen: Jag saknar att visa pälsen för min favoritbäver, skogen är tyst ikväll. Bara lite prassel från frusna löv, ett dovt ljud av en hackspett som letar efter kvällsmat, eller kanske är det du som fäller träd långt borta. Har du läst min text?

Bävern: Ska läsa så snart jag kommit åter från nattsömnsskogen. Det jag har hunnit läsa är vackert. Intill galenskap vackert.

Bävern: Du gör ont i mig just nu. Blir lycklig av att bli ledsen av dig.

Björnen: Varför blir du ledsen av mig? Ska du också fälla timmerstockar nu? Du om någon borde vara bra på det.

Bävern: Vet inte. Är nog bara lite upptagen av dig för tillfället. Och jag vet inte varför egentligen. Det har hänt så lite ju... och så väldigt mycket.
I vår skog.

Bjjörnen: Mm.

Bävern: Måste sova nu. Stoppa vitsippor om dig, så hörs vi snart. Jag finns där vattnet porlar och träd fälls.

----

Bävern: Jag kommer fortsätta att drömma om dig. Hämningslöst.

Björnen: Och jag har redan börjat.

----

Hon har alltid levt parallella liv, hon var ett sladdbarn ensam på promenad med påhittade vänner och pojkvänner. Hon gömde sig på vinden och drömde sig bort. Det är kanske just därför hon älskar honom, för att han kan följa med in i det där parallella, där vardag blir magi och verkligheten obetydlig.

Katter 2

Du katten,
är det inte dags för dig att gå hem nu?
sluta jaga svansar och kjoltyg
så kan vi spinna drömmar i köket

Tuesday, February 26, 2008

Lunch imorgon? Samma plats kl 12 :-). Kram

Trampar trädskuggor i gruset
tänker

att händerna var lika hungriga som munnen

när han vred om låset bakom henne


Pojkarnas gymnastikskor tjöt mot linoleummattan
och hon darrade som en frusen kattunge

i hans armar

Stekel/vandrande pinne

Idag när hon skulle åka och träna Body Pump råkade hon hamna på Afro Power Dance. (Hon har kommit på att hon gillar Body Pump för att det är ett slags kontrollerat massjälvplågeri där hon och de andra i spegelsalen samlas i en skivstångsmarch till tonerna av E-type och upptempoversioner av Celine Dion.

Men idag hamnade hon alltså på Afro Power Dance för att hon tog fel på tiden och fann sig stå barfota i ett rum fullt av tjejer med färgglada band i håret. Lifterskan har inte Afro Power Dance i kroppen. Hon såg ut som en stekel som fladdrade runt i salen bland skakande rumpor. Hon juckade och svängde med höfterna tills det kändes som att hom hittade känslan. Så fick hon syn på sig själv i spegeln. Där trasslade en svettig vandrande pinne spastiskt in sig i färgglada band.

3 fula ord 1 fint

Hon ska använda lite fula ord nu. Men det slutar bra.

Idag när hon skulle adda en vän på myspace kom det upp ett meddelande att hon måste captcha, alltså skriva in några ritade tecken så att personen i fråga undviker spam. Tecknen bildade ordet smekyrd. Smaka på den. Smekyrd. Precis så känner hon sig idag efter smörgås och kaffe på Valand, promenad med solen i ögonen och offentliga kyssar. Offentligt smekyrd.

Monday, February 25, 2008

De där första vårdagarna

De har inte setts på en vecka och hon beter sig som en nyförälskad fjortis när hon vaknar på morgonen. Han är hemma igen från ön och de ska träffas på Valand och äta lunch. Hon lyssnar på Stone Roses på högsta volym och provar kläder i en timme. Det får bli mörklå stuprör och de nya pumpsen hon köpte när hon och hennes självömkan gick på stan i fredags. Målar två tjocka streck kajal och låter pennan glida ut i en fuskfrans i ögonvrån. Pudrar rouge och flätar håret. Bättrar på nagellacket medan hon läser morgontidningen hon "lånat" av grannen som aldrig är hemma. Det står att våren är här och på en bild blommar tussilagos.

Hon minns när hon var liten, de där första vårdagarna i Barkarö, doften av hundskiten som tinade under snöslasket. Jeansjackans sträva krage, ljudet av cykeldäck mot grusiga cykelbanor. Det var i dikeskanten de dök upp först och hon plockade dem fastän de bara var ludna gulfransiga knoppar. Plingade på dörren och höll dem bakom ryggen när hennes mamma öppnade. Mamman satte dem alltid i en liten grön äggkopp vid sängen. Och om de stack näsan tillräckligt långt ner i buketten stannade vårlukten kvar.



Sunday, February 24, 2008

Brass och butangas

På tunnelbanan hem. Två tonårstjejer sätter sig bredvid Lifterskan. Tjej 1 har gåsjacka och plattångad lugg. Tjej 2 har vita skitiga kinaskor och minst fyra lager mascara.

Tjej 1: Det är inget farligt med kokain. Man blir bara pigg.
Tjej 2: Du får aldrig ta det, det är livsfarligt.
Tjej 1: Ja, men jag tänker göra det.
Tjej 2: Jag har aldrig tagit kokain, jag har bara rökt brass och boffat butangas. Har du boffat någon gång?
Tjej 1: Ja, jag boffade som fan hela förra året.
Tjej 2: Vad har du boffat?
Tjej 1: Bensin och butangas.
Tjej 2: Man blir helt dum i huve av å boffa
Tjej 1: Jag boffade så mycket att jag trodde att min arm hade försvunnit. Jag var nere i källaren och trodde att jag var väggen.

De går av vid Gullmarsplan.

Saturday, February 23, 2008

Rävdans, silversvans

Fjällräv i vinterpäls
två svarta ögon i yrsnö
rödräv blir stålblå blåräv vid din sida

pampasräv på Pampas
och
gråräv i klätterträd

silverpäls bakom galler

på tundran 4 synliga stjärnor
av rävsvärmarraketer

Flerahjärtanfina och den lilla prinsen

– Flerahjärtanfina! Hjälp!

Med ett turkost lakan virat runt kroppen skyndar hon sig till sängen där den lilla prinsen väntar. Hon är den levande boken Flerahjärtanfina och i henne kan han läsa alla trollformler han behöver. Hon sluter in honom i lakanet och han för sitt lilla prinsfinger över hennes mage medan han läser.

– För att segra över jägaren bla bla bla. Vi behöver tio barn!

Sedan säger han den magiska trollformeln. Och plötsligt står där tio barn på golvet och de räcker den lilla prinsen sina hjärtan. Han laddar dem i magasinet och när jägaren äntligen sliter sig från dataspelet blir han skjuten av tio barnhjärtan och faller död ner på mattan. Prinsen jublar och hoppar i sängen, för det får man hemma hos Flerahjärtanfina.

Wednesday, February 20, 2008

Kapten

Det seglar två skepp över mina bröst
hissnar segelhjärtan
jag kastar tampen
men havet slukar
tjuter viner visslar brusar

du står på knä
i mareld och brandtång
dina händer
i det kalla havet
mot tampen
sjunker isar brusar
mot sjögräsland
döingar och fiskarkungar

Jag såg dig på stranden
när tiden drog mig ut
du stod på knä
med segelhjärtat i handen
när jag försvann
i malströmmen
mastdrömmen

och det brusade isade visslade
om stormen
när tampen sjönk
mot sjögräsland

Ett drunknande flygfä i flyktsoda

Öppna bröstet
släpp ut alla bin ur hjärtat
alla marcherande pissmyror
som trampar över
sticker i ögonen
drick bensin och tänd på
inte vet jag

Monday, February 18, 2008

Lifterskan


Du sjunger berusad
på pinnstol i köket
jag sitter i takkronan
och kastar solkatter i dina ögon

gungar över sången
högre och högre och högre
tills jag slår huvudet i himlen
och faller i moll

försvinner in i din röst
i speldoshjärtat

Jag är lifterskan
och du är rösten
barfotatakt blir barfotavals
dina ackord tåg genom hjärttrakter
och jag är lifterskan i din sång


faller i moll

Wednesday, February 13, 2008

Soldaten


Hon fick ett paket på posten från en okänd avsändare innehållandes en liten fastspänd soldat. Han har en blond björnfitta på huvudet, är kuklös under kjolen och han ska tydligen bo hos Lifterskan ett tag. Passande att han kom nu när hennes kille åkt till London för att spela in. Men den här soldaten är så tyst och hon tror att han har samma hudsjukdom som Michael Jackson på händerna. Dessutom är han harmynt. Men hon slipper iallafall somna själv ikväll.

Någon som vill ta över honom när hon lekt färdigt?

Tuesday, February 12, 2008

Röka och dansa











Thursday, February 07, 2008

Sommarsång

Middag framför teven. Han dricker ett glas mjölk och jag en flaska vin. Vi bestämmer att vi ska åka till Paris, han har en vän där som vi kan bo hos. Jag hoppas att det är vår i Paris så att vi kan sitta på utecaféer och dricka rödvin (mjölk?) och röka cigaretter hela dagarna. Titta på fransmän med baguetter under armen. Jag vill så gärna hålla hans hand under solen i Montmartre, kyssa hans mun där. Kanske blommar träden på Pere LaChaise.

Innan vi går och lägger oss tonsätter han sommardikten jag skrev. Melodin liksom släpar efter orden och han stampar takten med sina nakna vinterfötter mot mitt golv.


Bakom honom

Jag lägger mig bakom med ena armen under huvudet och den andra runt honom med handen mot bröstet, hjärttrakten.
– Jag vill känna din mage, säger han och jag drar upp nattlinnet så att min hud kommer åt hans rygg.

Det är dagen efter dagen efter och vi har stannat i sängen och tittat på störtlopp och bandy-VM hela dagen. Frukostbrickan står fortfarande kvar vid fotändan. När det börjar snöa utanför fönstret tar vi på oss vinterskorna, mössa och vantar och går till Skogskyrkogården.
Det fastnar snöflingor i hans ögonfransar och han försöker fånga dem med tungan. Jag går några steg bakom och kastar en snöboll rakt i nacken. Perfekt. Precis så att det rasar snö innanför kragen på rocken. Jag vet att jag kommer få tillbaka. Han böjer sig ner och kramar en stor snöboll och jag backar, snubblar baklänges över en grav och nu haglar det snöbollar över mig. Jag har skratt i hela kroppen och kan inte resa på mig. Ligger kvar i snön och låter snöflingorna smälta mot ansiktet, kisar mot himlen. Snön rasar och det känns som att jag faller uppåt, mot tallkronorna.

Vi läser korten på de nya gravarna. ”Älskade mamma. Världens bästa mamma. Bäst i världen. Universum.” Någon har hängt en ful nyckelring med en smutsig Nalle Puh över gravstenen. På graven bredvid står två bruna plastkrukor med torkad ljung och prislappen kvar. 15 kr styck. Tomma gravlyktor samsas med omkullfallna tomtar i porslin, minijulgranar och hukande träkors. På en av gravarna finns ett fotografi ingjutet i stenen. Glaset framför bilden är sönderslaget och bakom skärvorna skymtar ett skolfotografi. Bakgrunden är blåmelerad, som om han var i himlen.

Nu andas han tyngre. Jag trycker näsan mot hans ryggrad och viskar god natt. Han lägger sin hand mot min och somnar.

Tuesday, February 05, 2008

Sommardikten

Det var lång väntan på tunnelbanan hem ikväll och jag började drömma om sommaren. Mellan fyllegubben och mobilsamtalet kom den här dikten till:


Sommargrässträngar under sommarfötter
spelar syrsa och sommarnattsblues
och gammelgransgrenar i sommarvind
håller takten under sommarnattssol

Runt armen ett band av kattfot och lind
och vintern för länge sen glömd
av smultronblond flätad av nattbad och vind
Där borta står morgonen gömd
i havrehav fläckat av sommarblå lin
och smultronblonds sommarnattsvin

Och näbbmus så liten i hasselnötsbo
tvättar morrhår i daggkåpeskål
av morgondagg fuktar han nyponrosnos
med doften av sommarnattstro

Sunday, February 03, 2008

And I haven’t felt so good for at least a hundred fifty days

Lägenheten är fylld till bredden av vänner. Jag tror att de är 35 stycken på 42 kvadrat. Jag har lagat couscoussallad med gurkmeja, clementiner, rostade jordnötter, russin och granatäpple, nordafrikans morotsröra, houmus, ärt-och pepparrotsröra, den godaste linssalladen, ugnsbakad paprikasallad, tapenade, svarta bönor och äpplesallad, kidneybönor med chipotle, chevredip, färskost med blåmögelost, bakat lingonbröd, gjort salamisnittar och korkat upp vinet. Mirjam och Johanna dyker upp med två kakkarlar i släptåg. En plåt citronkaka och en plåt chokladkaka. Moa har med sig nybakt bröd.

"Kristina! Gå och kolla ut genom fönstret."

Där nere på gården står hela Juni Järvi med cello, gitarr och dragspel, trumpet, klockspel och Mikaels sjunger.

"We were drinking wine in the middle of the day
And you said here’s to you today it’s your birthday

The sun was reflecting in your eyes in a million ways

And I haven’t felt so good for at least a hundred fifty days"

Jag sitter i burspråket med fötterna dinglandes utanför fönstret. En granne applåderar. Ikväll får tanten i lägenheten under ringa och klaga så mycket hon vill för jag har 35 vänner på 42 kvadrat och jag tänker inte somna förrän solen går upp.

Age is just a number

Klockan är bara sex när han väcker mig med en kyss och ställer frukostbrickan på täcket. Jag får ett stort rött paket. Inuti det prassliga silkespappret ligger en tigermöstrad 40-talsklänning. Jag ställer mig upp i sängen och trär den över huvudet, den smiter åt kring höfterna precis som den ska. Jag springer till hallen och speglar mig och han sitter kvar i sängen och ler.

"Jag har ju haft en mamma som var syslöjdsfröken."

Hans tåg till Göteborg går klockan åtta. Jag tänker att jag ska fira min födelsedag ensam hemma, skriva. Kanske kommer det lite poesi ur kroppen då som inte bara handlar om kärlek. Men efter jobbet vill Lukas bjuda på födelsedagsöl på fjortisbaren i hörnet av Surbrunnsgatan/Sveavägen. Det är han, jag och Snabli och vi blir kalasfulla som sig bör en födelsedag. (Snabli är en ensam elefant som Lukas hittat på.) Tonåringarna runt oss råhånglar och säger saker som:

”Men Guh! Är det sant?!” och ”Asså han är så jävla ful. Så jävla fuuuul!!”

När jag kommer hem sätter jag på Happy Birthday to You med New Kids on the Block, precis som mamma gjorde på morgonen när jag var tonåring och fyllde år. Jag somnar, ett år äldre, till Joes tröstande stämma:

"Happy Birthday to you
You´re still young
Age is just a number
Don´t you stop having fun
This is your day, your day
Happy Birthday to you, to you"


Jag vaknar av att telefonen piper.
”Hallå i födelsedagsland. Hur mås och lever du? Skickar kramar från ett blåsigt Brännö. Puss.”