Den alkoholiserade flugan

Freitag

Klockan är två på eftermiddagen och Lifterskan ligger på ett hotellrum vid Potzdamer Platz i Berlin, i strumpbyxor och kortkort kjol. Hon somnade så, med en snus under läppen. Teven ropar ut nyheter om Michael Jacksons död. På nattduksbordet står en halvt urdrucken pilsner, ett fat med jordgubbsstjälkar och pistagenötsskal. Bredvid henne i sängen ligger en svart hatt och ett fotografi av henne själv där hon står på landet och håller upp klänningen framför en hög med virke.

Hon drömmer att hon är på en byggarbetsplats och att tre tonårskillar ropar efter henne. Hörredu Lifterskan, kan vi inte få en sista tryckare? Bara en till, vi kan lägga ut en presenning på marken och dansa på. Så rasar en byggnadsställning, en ung kvinna faller, hon skriker, någon sjunger.

Det är hans signal. Hon sträcker sig efter telefonen. Han säger att han har drömt om henne. Att de träffades på en fest och kysstes och hon blev med barn och fick skägg på benen så att han inte skulle vilja ha henne. Han säger att han vaknade och grät. Han säger att hon låter ledsen.

– Nej, jag ligger i en kingsize säng i ett lyxrum i Berlin, säger hon. Jag gick upp fyra imorse och har virrat omkring på U-bahn hela morgonen så jag var tvungen att sova. Snart ska jag till Konstakademin på fest.

– Det var jobbigt att drömma det där, fattar du det? säger han.

– Ja, men du ska inte vara ledsen. Jag ska bada nu, vi hörs sen.

Hon går fram till fönstret och drar undan de tunna vita gardinerna. Nere på gatan står någon och ropar i en megafon, taxibilarna tutar. Himlen bakom höghusen är grå. Hon fyller badkaret med hälften varmvatten, hälften skum och klär av sig naken. Hon känner sig friare än på länge. Ärret efter honom lyser rött mot kaklet. Hon sjunker ner under ytan och lovar sig själv:
Aldrig mer vill jag dö. Alltid ska jag leva. I stayups och hatt, en skogsdjurskatt. Fullt ut för kärleken.

Berlin ligger under hennes fötter.

***

Hon står i trädgården bakom Konstakademin med transan Cathrine som bara pratar i metaforer, upprepar meningen Where the road ends med drömmande stämma och vinglar i sina gigantiska pumps. En man kommer fram till dem.

– I like your hat, but it needs a flower, säger han till Lifterskan.

Henning Ahrens plockar en fet röd ros och fäster vid hennes brätte. Han är en lång man med bruna putsade läderskor, svart hår och en pipa i mungipan.

– What are you doing here?, frågar hon.
– I’m a poet and a translator, but I really want to be a dog walker. I like cats but I mean dogs are really something.
– How many will you walk?
– I want seven dogs. Six that are walking and one that I must carry.
– Do you have a dog?
– No I aint got no dog and it aint got no name.

Han har ett tjockt ärr på halsen. Han säger att hon har ett vackert namn och hon berättar att hon tog det då hennes mamma dog, istället för att tatuera in hennes namn på bröstet.

– Oh your mother died. I am sorry.
– Are your parents alive?
– My dad shot himself.

Han är så full att han ramlar in i rabatten.
De upptäcker att de bor på samma hotell och tar sällskap hem. Lifterskan kommer snart döpa den här kvällen till Dagen Eleonor svimmade i mina armar. Eleonor är en poet från Skottland. En liten kvinna med page och ljus stämma. När de väntar på taxin tar Eleonor tag i Lifterskan och lutar sig mot henne och svimmar i hennes armar. Henning hjälper henne att lägga den lilla kvinnan på trottoaren med huvudet i Lifterskans knä.

– Eleonor, are you alright.
– I’m alright. It’s ok.
I didn’t see you drinking. Is it the haar?
De eskorterar Eleonor till hotellet. I hissen lutar sig Henning mot Lifterskan och säger:

– You’re a strange girl and I am drunk. You know what hitchhiker? I wrote this book about a fly that drinks beer and as a payment for it I got 1000 beer at a bar in Kreutzberg, do you want to go there? I can pay the taxi.

Berlin nästa

– Fan va romantisk Hornsgatan är, säger han.
– Mm.

De sitter i bilen på väg hem. Solen speglar sig i fönstren längst upp i höghusen. Hon har fötterna på sätet. Han sneglar på hennes ben och Pugh sjunger Love, Love, Love.

– Jag ville alltid ha en tjej i Stockholm när jag var liten.
– Nu har du det. Jag kommer sakna dig i Berlin.
– Du kommer ha det bra med alla poeterna. Jag ska ta med dig på en tur när du kommer hem på måndag natt.

Hon knäpper upp bältet och kysser honom. Hon vill säga stora ord.

När de kommer hem har spegeln gått i tusen bitar utspridda bland dikterna på köksgolvet.

Pojken med äspingen

På hans ö står ett lusthus där brandliljan blossar mot den faluröda väggen. Där finns ett torp med en inglasad veranda full av flaskor med nedbrunna stearinljus. I trädgården blommar silverarv, stormhatt med djupblå munkhättor och blek pastellrosa akleja, vid bryggan står fingerborgsblommorna som vita spöken i sommarnatten.

Han ror henne dit. Hon ser lycklig ut.

Han berättar om när han var liten och han och de andra pojkarna fiskade braxen i en översvämmad å. De brukade lägga den på järnvägsrälsen tillsammans med stora stenar så att tåget skulle spåra ur. Han berättar om pojken som hade med sig en äsping i ryggsäcken som han släppte ut i omklädningsrummet till gymnastiksalen. Hur den späda rödbruna ormen slingrade sig mellan deras fötter och hur pojken stampade på den med sina smutsiga gymnastikskor. När de tröttnat lämnade de den fortfarande vid liv, krampaktigt krökt kring sin egen kropp i en kletig sörja av fjäll och blod. De spelade fotboll på gräsmattan bakom matsalen och när de kom tillbaka var ormen borta.

När de kommer fram till stranden tar hon av sig kläderna och går ner i vattnet. Botten är sand och gyttja som pressar sig in mellan hennes tår. Hennes utsläppta hår döljer knappt brösten, sprider sig som måsvingar när hon lägger sig på rygg i vattnet. Han står på bryggan och fotograferar henne, säger: Ställ dig upp och se igenom mig. Ja, så, med sömniga ögon.

Hon går upp ur vattnet och ställer sig på en sten under granarna, tunga av blanka kottar. Han står alldeles nära, med ena handen på hennes bröst. Han säger att det är blicken han vill åt och att marken kryllar av svartmyror och snokar. Han säger, inatt skjuter vi flaskor i skogen, du och jag.

Vägen hem till Fotografen

Han öppnar i kalsonger och svart linne, ruffsigt hår. Hon står utanför hans dörr på Sveavägen, lite vinglig med en korv med bröd i handen.
– Hej, jag fick den här av en gubbe. Vill du ha?
– Vilken gubbe?
– Korvgubben. Jag fotograferade min väg hem till dig.
– Jag tyckte att det tog lite väl lång tid.

Lifterskan XXX

– Kom ner på gatan, jag väntar på dig i solen.

Hon tittar ut genom fönstret och där står han och han fångar hennes kyss med näven.

De går Surbrunnsgatan ner, han håller sin arm runt hennes axlar och skrattar när hon pratar. I korsningen till Döbelnsgatan sitter Judith och busvisslar. Det är första gången hon träffar Fotografen, hon tar honom i hand och flinar mot Lifterskan.

– Har ni haft det bra på landet? frågar hon.
– Ja så fantastiskt att jag är helt utmattad, svarar han.
– Hur var din midsommar då Judith? Fick du nå kärlek och blommor?
– Ja, jag fick blommor, kärleken stod Captain Morgan för.
– Vart var du då?
– I skogen och badade med bergatrollen.
– Vi ska ses ikväll.
– Ska vi?
– Ja klockan sex på vanliga stället.
– Ok då säger vi det, ha det så bra, nu ska jag äta pannkakor, säger hon, kysser Lifterskan och blinkar mot Fotografen.

De går till ett café och han beställer två tallrikar pasta.
– Jag har en present till dig.

Han tar fram ett silvrigt paket. Det är bland det finaste hon fått.

Djuren Lifterskan och Fotografen såg på sin första roadtrip:

Älgkon och kalven

Det svarta vildsvinet
Rådjuret
Mården
Gäddan
Råttan
Kräftan

Den döda räven
Den döda kråkan
Snoken
&
Vråken

Svordomar & Björkris

Det första hon ser när hon öppnar ögonen är två halvtomma flaskor whisky och en knippe avskalat björkris.
– Här har det gått vilt till, säger hon och ler.
– Är du vaken igen lilla tös, frågar han.
– Ja och jag är bakfull som ett svin.
– Ska du aldrig vila ut?
–Tydligen inte.

Han ligger vänd med ryggen mot henne på golvet framför den öppna spisen. Hans enorma fötter sticker ut under hästfilten. Hon har somnat i hans stickade tröja. Han vänder sig om och drar henne till sig.

– Inatt när du rodde tänkte jag: Det där är min drömtjej.
Hon lägger handen över hans ansikte. Han har salta spår efter tårar i ögonvrån.
– Jag vet inte det, säger hon. Ibland så känns det som att jag är för smutsig för dig. Om vi vore ett språk så skulle jag vara en svordom.
– Jag svär ju som en borstbindare, säger han och skrattar. Det var fan att inte gäddan tog inatt.
– Det är för att du kastade så illa.
– Äh.
– Jo, minns du inte att jag skulle ta en sup för varje dåligt kast?
– Men du rodde hem.

Supen

Hjälmaren ligger spegelblank och gäddorna slår i vassen. Himlen är lika blå som lupinerna i trädgården. Mälholmens prinsessa och hennes kung sitter i en roddbåt och super.
– Skål för fåglarna, säger hon.
– Skål för dina ögon.
– Skål för att hålla kvar supen i munnen tills det är dags för nästa.

Mälholmens prinsessa och björkarnas barmhärtighet

– Följ med mig, säger han och går bakom torpet. Där ligger ett körsbärsträd fällt av stormen och han håller upp en gren. Trädet har lagt sig som en port in mot skogen.
– Gå före du, säger han och hon hukar sig och går in genom lövverket.
På andra sidan lyser solen genom furorna på barren som knastrar under hennes fötter.
– Akta dig för snokarna, säger han och stampar i marken.
På andra sidan ön står en bänk vid en igenväxt strand. Där går solen ner över sjön.
– Hit får du gå och fråga mården om råd och björkarna om barmhärtighet, säger han.
Hon ligger på mage över hans knä och petar myror från hans stövlar.
– Jag vet inte vem jag är längre, säger hon.
– Du är Mälholmens prinsessa.
– Vem är du då?
– Jag är kungen som bor här i skogen och jag kommer bli tokigare för var dag som går med dig och jag kommer att låta skägget växa och börja leva på snokar och vassrötter. Och ibland kommer jag komma och ta dig.

Fiskmåsarna

Hon:
Jag är så trött så jag somnar snart. Gråa moln åker förbi som ett jävla helvetesrullband och det är väl tur att man jobbar ändå. Har hällt i mig kaffe som en gammal gubbe, smakar som silat i densammes kalsonger.

Du. Du måste sluta klä ut dig till fiskmåsar och sitta och glo på mig från taken. Jag kan inte koncentrera mig.


Han:
Jag ska flyga iväg snart. Skulle vilja träffa dig på biblioteket och kyssa dig.

Hon:
Jag hade nyckeln till stadsbiblioteket en natt förra sommaren. då smög jag in där och älskade så att det ekade i hela Rotundan. Vi får bryta oss in i ett bibliotek i sommar. Eller bygga en koja av gamla blöta porrtidningar i skogen.

Himmelriket på jorden

Hennes pappa ringer och berättar att han sett en älgko stå och äta asplöv i gläntan där de utfodrar vildsvinen. Att hon var mager för att hon förmodligen fött en kalv precis som låg och väntade i skogen. Imorgon ska hon åka dit, med fotografen. Hon sitter bredvid honom i bilen, kvällssolen blänker i hans solglasögon. Han har ena handen på ratten, den andra på hennes strumpbyxa. På radion spelas Black Sabbath.

– Det här är den perfekta musiken för den här kärran. Lyssna hur det smälter ihop med motorljudet, säger han.

– Det var ett fantastiskt musikår när den här bilen föddes. Vet du vilka skivor som kom ut 1970?

– Berätta, säger han och lägger handen bakom hennes nacke.

– Black Sabbaths Black Sabbath och Paranoid, Bowies The Man Who sold the world, George Harrisons All things must pass och en massa fler. Imorgon ska jag spela in ett blandband till dig, säger hon och lutar sig fram och kysser honom på munnen.

– Din rackare, jag kör av vägen om du håller på så där. Du, jag tänkte köpa god bourbon till oss imorgon som vi kan ha i stugan.

– Vilken då?

– Bulleit. Den smakar salta katten och smörkola.

– Wow.

Jag vill bada

ta mig härifrån
vi seglar i dina boots
vallade med

amerikansk pomada

Sedan på natten

simma naken i ditt glas
JD på rygg och du
ska bära

solen i hatten

Med skott i pulsen

Hon står bredvid honom, i gröna gummistövlar och dyngsur stickad tröja och tittar på en röd Volvo 142 som står parkerad på Nynäsvägen. Han böjer sig fram och kysser henne sådär som han förklarat det, med skott i pulsen. Han har bläcksvarta jeans, nyvaxade boots och amerikansk pomada i håret. Och han har munnen intill hennes öra och viskar:
– Du, det känns som att jag inte är så förbannat ensam längre.
– Det är du inte heller. Du har mig, bilen och alla vägar.

Från ormbunkarna kommer han se henne rulla

Hon sitter inträngd i ena hörnet av badkaret, under kranen. Med armarna kring benen och benen kring armarna, vilar hon hopkrupen. Vattnet är redan kallt. Han tar tag i hennes fot och kysser hennes tår. En efter en medan han blundar och rynkar pannan till ett träd av tre djupa veck. Hon sjunker ner med huvudet under ytan när han lyfter hennes fot. Hon tittar på lampan genom vattnet. Den pendlar fortfarande, långsamt.

– På midsommarnatten kommer jag rulla naken i daggen på ängen, säger hon.
– Det tycker jag att du ska göra.
– Det ger tur i kärlek och så blir man frisk.
– Jag kommer stå bland ormbunkarna och titta på.
– Varför ormbunkarna?
– För att jag ska fånga ormbunksblomman.
– Jag trodde inte att ormbunkar blommar.
– Klockan tolv på midsommarnatten gör de det, en sekund som ett blixtrande ljus och hinner jag plocka en av dem får jag kärlek, lycka och rikedom.
– Tänk då när du har plockat den och tittar upp och hela ängen är full av nakna lifterskor. Och du måste prova dem allihop för att få reda på vem som är den riktiga.
– Det kommer jag göra. För har jag ormbunksblomman så förstår jag djurens språk. Och jag tror att det är ditt.

Plåtmonster & Aquavit

June 14 at 10:32pm

När roamar vi iväg med ditt plåtmonster? Jag vill höra allt om vaxkillen.


Today at 08:01am

Han frågar mig en massa saker på nätterna, och pratar om världen som bilder. Nu är han och kopierar upp en nyckel till mig till bilen, sedan ska han stå i ett mörkrum hela dagen.

På gnällbältska säger han: Du tjejen, i sommar ska vi lägga skrivmaskinen och kameran i baksätet och åka ut och knulla i naturen. Så blinkar han och flörtar.

Hans boots är som svarta skepp som jag står och skrattar i i hallen. Han har ett stort vackert ärr under håret på magen.Och han är snäll. Men det får jag lära mig att leva med..

I helgen ska vi åka ut på landet och vaxa bilen och döpa den till Happy Harry med en flaska Aquavit. Sedan ska jag komma och hämta upp dig.

Den röda bilen

Hon hittar fortfarande blad från hans prästkragar när hon reder ut håret med fingrarna.

Han står i köket och steker blodiga biffar och nynnar med när Lee Hazlewood och Nina Lizell sjunger Vem kan segla. Han brukade sjunga den för zigenarungarna i Istanbul och de började alltid gråta, har han berättat. Snart ska de ta tåget genom Västmanland där det står en röd bil från sjuttiotalet och väntar på dem på en bondgård.

- Du är sanslös, säger Judith. Hur länge har ni träffats egentligen?
- Snart en vecka. Men jag känner redan att jag vill säga stora ord till honom. Han får det att klia i tänderna på mig, när han spänner ögonen i mig så måste jag blunda för att inte få kåtslag.

Fotografen

Onsdag

På natten, när hon plockar blommor på väg hem från tunnelbanan märker hon inte ens att nattfjärilarna stannar kvar i kronbladen, att hundkexen kryllar av malar och skymningssvärmare.

Han var hennes ljusfångst i solen utanför Habana i randig fiskartröja, raybans och rockabilly-frisyr. De hade pratat om hur viktigt det var att gå ut på natten och plocka blommor för doftens skull. Och hon hade sagt: Jag vill visa dig varför djur ser bättre på natten.

Mellan Tranan och tunnelbanan höll han kvar henne. Hon fick stå på tå för att nå upp till hans mun fastän han hukade sig. Hon lät väskan ramla i marken så att alla kvitton och nycklar och dikter spreds ut över gatan. Hon hade aldrig blivit kysst så förut hela hennes kropp reste ragg domnade ut i fingertopparna, all känsel fanns i hennes mun och hans tunga var där inuti och hon var tvungen att dra efter andan. Han var i henne hela vägen hem.

Torsdag

De tar en taxi hem till honom. Hon tar av sig skorna och strumpbyxorna och sätter sig på golvet framför hans stereo, hon spelar Chet Baker. Han kommer ut med en tallrik havremjölk och hallon.

– Här, om du är hungrig.

Han sätter sig bakom henne på golvet, löser upp hennes knut och drar med fingrarna genom hennes hår.

– Jag har skrivit en sång om Chet Baker, säger hon.

– Får jag höra.

He tangled my hair in his sleep

my dark eyes started to weep

I turned towards him in bed

Can you hear it? I said

It’s Chet Baker

playing the trumpet

with his very last breath

It’s Chet Baker

playing the trumpet

with his very last breath

Fredag

– Jag tittade på dig när du sov, du log, sa han när hon vaknade.

– Gjorde jag?

– Ja.

– Pratade jag i sömnen? Jag brukar göra det.

– Nej, du bara log.

– Det går att fråga mig saker när jag pratar i sömnen. En gång låg jag och skrattade i sömnen och killen jag var med frågade vad som var så roligt, vet du vad jag svarade?

– Nej.

– Att diska.

Han skrattar och rullar över henne, kysser henne, på munnen, i ögonvrån, i pannan. Han luktar hårvax och cologne.

– Jag tänkte på det där du sa inatt, att du inte var van att bli behandlad såhär, vad menade du? frågar han.

– Du är så mjuk med mig, jag är inte van med det bara.

– Vad har du haft för killar egentligen?

– Varför är du så snäll mot mig?

– Jag känner en stor ömhet för dig bara.

Hon ber honom lägga sig tung över henne och hon har armarna runt hans rygg.

Han säger: Jag är så glad att jag har träffat dig.

Han säger: Vet du, jag tittade faktiskt på en bil igår, en blå Ford Mustang från 1980 som jag tänkte att vi kan åka runt med i sommar. Men den kanske har för litet baksäte.

Och hon svarar: Jag åker gärna shotgun med dig.

– Det är klart du ska åka shotgun baby.. En lång resa genom öknar, skogar, träsk och regnbågar.. Jag har på mig mina boots size 47 och en enorm hatt och du, du har en galen klänning i sälskinn och en magisk skrivmaskin som bara levererar porrnoveller.